Arkiv

Gislaveds kommun tappar i företagsranking – men ett omfattande utvecklingsarbete pågår

Svenskt Näringslivs årliga undersökning av företagsklimatet visar att Gislaveds kommun tappar placeringar i årets ranking och hamnar på plats 218 av Sveriges 290 kommuner. Samtidigt visar årets enkätresultat vissa positiva signaler, där det sammanfattande omdömet förbättrats något jämfört med föregående år.

Undersökningen genomförs årligen för att ge en bild av hur det lokala näringslivet upplever företagsklimatet i kommunen. I årets mätning har 109 företag i Gislaveds kommun svarat på enkäten. Det sammanfattande omdömet för företagsklimatet landar på 3,3, jämfört med Sverigesnittet på 3,5. Det är en liten förbättring jämfört med förra året.

Resultatet visar samtidigt att flera områden fortsatt behöver utvecklas. Framför allt upplever företagen att kommunens upphandling och dialogen mellan kommunen och näringslivet är bristfällig. Även kompetensförsörjningen och tillgången till rätt utbildad arbetskraft pekas ut som viktiga framtidsfrågor.

Efter att enkäten genomfördes har kommunen arbetat aktivt med att stärka dialogen med näringslivet genom fler företagsbesök, näringslivs- och branschdialoger samt ökad samverkan med företag, utbildningsaktörer och organisationer. Det arbetet bedöms ännu inte fullt ut ha hunnit påverka årets resultat.

Parallellt pågår ett omfattande utvecklingsarbete inom ramen för kommunens näringslivsprogram och näringslivsbolagets verksamhetsplan. Där prioriteras flera av de frågor som företagen själva lyfter fram i årets undersökning bland annat förbättrad dialog med näringslivet, utvecklad service och värdskap, effektivare lots- och etableringsprocesser, stärkt kompetensförsörjning, bättre samverkan mellan skola och arbetsliv samt arbetet med infrastruktur, markberedskap och energifrågor.

Kommunen arbetar bland annat med att vidareutveckla lotsfunktionen för företagsetableringar och expansioner, stärka dialogen och gemensamma uppföljningar samt utveckla arbetet kring upphandling för att göra det enklare för lokala företag att delta. Samtidigt pågår satsningar tillsammans med Campus Gislaved, gymnasiet och näringslivet för att stärka yrkesutbildningar, kompetensförsörjning och samarbetet mellan skola och arbetsliv.

Samtidigt finns områden där företagen upplever förbättringar. Bland annat lyfts arbetet med kompetensförsörjning och skolans samarbete med företagen fram som bättre än tidigare år. Även infrastrukturen till och från kommunen får ett något bättre resultat i årets mätning, liksom frågorna som rör brottslighet och otrygghet. Företagen upplever också att kommunens arbete kring tillstånd, tillsyn och kontroll fungerar relativt väl.

När företagen själva får ange vilka åtgärder som är viktigast för att förbättra företagsklimatet lyfts följande områden fram:

  1. Förbättra det lokala vägnätet (47 %)
  2. Bättre förståelse för företagande hos kommunens beslutsfattare (45 %)
  3. Stabil och konkurrenskraftig elförsörjning (39 %)
  4. Bättre dialog mellan kommunen och företagen (39 %)
  5. Fler som går en yrkesutbildning (36 %)

 

Resultatet kommer nu att analyseras vidare tillsammans med företagare, politiker och tjänstepersoner för att identifiera förbättringsområden och stärka näringslivets förutsättningar i kommunen.

– Resultatet är allvarligt och visar tydligt att vi har ett fortsatt stort arbete framför oss. Vi måste ta till oss det företagen säger i rapporten och jobba hårt med de frågor som lyfts fram, inte minst dialog, upphandling, förståelse för företagandets villkor och kompetensförsörjning. Det pågår redan ett gediget arbete kopplat till flera av dessa områden inom både näringslivsprogrammet och vår verksamhet, men vi behöver fortsätta vara uthålliga, konkreta och lyhörda i det arbetet, säger näringslivschef Niclas Hiljemark.

– Det här är frågor som inte löses med en enskild insats, utan genom ett långsiktigt och målmedvetet arbete tillsammans med företagen, politiken och hela kommunorganisationen. Företagsklimatet byggs i vardagen, i varje kontakt och i varje beslut. Samtidigt är det viktigt att vi fortsätter omsätta dialogerna med näringslivet till konkreta förbättringar som märks ute hos företagen, säger Niclas Hiljemark.

 

Om rankingen

Sedan 2001 sammanställer Svenskt Näringsliv en årlig ranking av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Syftet är att visa var företagen upplever att det lokala företagsklimatet är bäst.

 

Hela rankingen finns att läsa här

Gislaveds resultat

 

Ny arrendator på Hörsjöns Camping – från marsipan till campingliv

Efter tio år med marsipanfabrik i Göteborg har Anders och Maria bytt mandelmassa mot sjöutsikt, campinggäster och sommaridyll. I vår tog de över arrendet av Hörsjöns Camping i Smålandsstenar, och nu ser de fram emot sin första säsong på campingen. För Anders är campinglivet långt ifrån någon tillfällig idé. Redan för omkring 30 år sedan sökte han möjligheten att driva en camping i Marks kommun, men den gången blev det aldrig verklighet. Intresset levde dock kvar genom åren, och när Hörsjöns Camping sökte ny arrendator tog det inte lång tid innan han hörde av sig.

Ett nytt kapitel efter tio år som företagare

Innan paret drev marsipanfabrik tillsammans hade de helt olika yrkesbakgrunder. Anders arbetade i 25 år som fastighetsskötare medan Maria jobbade inom förskolan i omkring 20 år. När möjligheten att ta över en marsipanfabrik i Göteborg dök upp valde de att satsa tillsammans, ett företag som de sedan drev i tio år.

Nu väntar ett helt nytt kapitel.

Campingen passar dessutom väl in i deras livssituation. Paret har länge pendlat mellan Göteborg och Unnaryd men bor nu permanent i Unnaryd, bara cirka 20 minuter från Hörsjöns Camping. Att de själva är husbilsägare ser de också som en stor fördel.

– Vi vet vad man uppskattar som gäst på en camping, säger Maria.

Den erfarenheten har gett dem en tydlig känsla för vad som gör skillnad, allt från praktiska funktioner som gråvatten- och latrintömning till en välskött och välkomnande miljö.

 

En liten camping med stora möjligheter

Hörsjöns Camping erbjuder stugor, ställplatser för husbil och husvagn samt tältplatser i naturnära miljö. Här finns också minigolf, kanotuthyrning, fiske och lekplatser som nyligen rustats upp av kommunen. Men campingens kanske största dragplåster är den uppvärmda poolen.

– Det är nog inte så många campingar som kan erbjuda det, konstaterar Anders.

 

Runt campingen finns dessutom fina promenadstråk, vacker natur och den lugna atmosfär som många söker när de väljer en mindre camping. Just det småskaliga och personliga är något Anders och Maria ser som campingens stora styrka.

– Det blir mer personligt här. Det känns inte som en fabrik, utan mer mysigt och familjärt, säger Anders.

 

Bokningarna börjar komma igång

Campingen öppnade för säsongen den 1 maj och starten var till en början ganska lugn. Men nu börjar bokningarna rulla in och allt fler drop-in-gäster hittar till området. Paret arbetar just nu med att utveckla hemsidan och arbetar även för att få igång en onlinebokning framöver. För att göra campingen ännu mer synlig kommer nya skyltar att sättas upp längs vägarna, och de vill även synas i olika camping- och ställplatsappar som många resenärer använder idag. Dessutom planeras informationsmaterial och broschyrer som ska finnas på turistbyråer och infopoints i området.
Anders och Maria lyfter också fram det stöd de fått under uppstarten.

– Emma på Enter har hjälpt oss mycket med de första kontakterna, nätverk och stöttning längs vägen. Det har betytt väldigt mycket för oss, säger de.

Ser fram emot sommaren

Anders och Maria beskriver sig själva som ett bra team. Anders är den som gärna ser möjligheter och kastar sig in i nya projekt med optimism, medan Maria är mer noggrann och vill att allt ska fungera ordentligt innan nästa steg tas. Tillsammans tror de att kombinationen fungerar perfekt.

Nu ser de fram emot sommaren och hoppas att ännu fler ska upptäcka Hörsjöns Camping – den lilla, naturnära campingen med den stora charmfaktorn. Med uppvärmd pool, fina omgivningar och ett engagerat par bakom verksamheten ser förutsättningarna goda ut för en fin första säsong i Smålandsstenar.

 

Besök gärna Hörsjöns Campings hemsida som du hittar här.

 

Industriracet 2026 näringslivet och skolan tillsammans för framtidens kompetens

Under en intensiv och inspirerande förmiddag genomfördes Industriracet 2026 i Gislaveds kommun. Omkring 340 elever i årskurs 8 besökte företag och verksamheter runt om i kommunen för att få en inblick i industrin och framtidens yrkesmöjligheter. Totalt deltog 15 olika arbetsplatser och varje klass fick under dagen besöka två olika verksamheter.

Industriracet är ett samarbete mellan Enter Gislaved, Teknikcollege och det lokala näringslivet med syftet att väcka nyfikenhet kring teknik- och industrirelaterade yrken redan i tidig ålder. Genom att låta eleverna möta arbetsplatser, medarbetare och modern teknik i verkligheten skapas en större förståelse för vilka möjligheter som finns inom det lokala arbetslivet.

Under dagen fick eleverna bland annat se produktion och automation på nära håll, testa praktiska moment, möta medarbetare inom olika yrkesroller och höra berättelser om vägar in i arbetslivet. Många företag valde också att lyfta hur dagens industri handlar om långt mer än traditionell produktion, med fokus på innovation, hållbarhet, logistik, programmering och avancerad teknik.

För företagen är Industriracet en viktig möjlighet att inspirera framtidens arbetskraft, visa bredden av yrkesroller inom industrin och stärka bilden av industrin som en modern och attraktiv bransch. Samtidigt är det en viktig satsning för den långsiktiga kompetensförsörjningen i kommunen och regionen.

Det stora engagemanget från både företag, elever och skolpersonal visar tydligt vilken betydelse samverkan mellan skola och näringsliv har för framtiden.

Ett stort tack till alla företag och verksamheter som öppnade sina dörrar och tog emot eleverna under dagen. Tillsammans skapar vi framtidstro och möjligheter för nästa generation!

 

 

Hospitality Day – från internationellt intresse till konkret kompetens

Tillgången till rätt kompetens är en av de största utmaningarna för företagen i Gislaveds kommun. Samtidigt finns ett stort internationellt intresse för att flytta till Sverige, inte minst från Nederländerna där många aktivt söker nya möjligheter, livsmiljöer och en annan livskvalitet. Hospitality Day är en del av lösningen.

Som en uppföljning på Gislaveds kommuns medverkan vid Emigration Expo i Houten, Europas största mässa för människor som överväger att flytta utomlands, bjuds intresserade personer in till kommunen för att ta nästa steg. Här går vi från samtal i en mässmonter till verkliga möten, riktiga miljöer och en ärlig bild av livet i kommunen. Inför årets besök har upplägget dessutom formats utifrån deltagarnas egna frågor och önskemål, för att säkerställa relevans och skapa värde både för deltagare och medverkande företag.

När 23 deltagare från Nederländerna besökte oss under årets Hospitality Day fick de just det, en heldag där teori blev verklighet och där framtida kompetens mötte lokala arbetsgivare.

Dagen startade på Isaberg Höganloft där deltagarna samlades för frukost. Här mötte de Angela Nilsson, som flyttade från Nederländerna till Reftele för 20 år sedan och som idag arbetar som mäklarassistent på Svensk Fastighetsförmedling, samt Kiri Veenstra som tog steget så sent som för två år sedan tillsammans med sin familj. Genom deras berättelser och erfarenheter blev flytten konkret och verklighetsnära. De delade med sig av sina personliga resor, praktiska tips och insikter kring allt från bostad och arbete till integration och vardagsliv. Samtalen skapade igenkänning och gav svar på många av de frågor som är avgörande för att kunna ta nästa steg mot arbete och bosättning i Sverige.

Därefter fortsatte dagen med buss genom kommunen med fokus på att koppla samman livsmiljö med arbetsmarknad. Ett av stoppen var Reelab, där deltagarna fick möta svensk industri i praktiken. Företagets VD Kristin Nilsson, med lång erfarenhet från Nederländerna, kunde ge ett unikt perspektiv på skillnader och likheter mellan ländernas arbetskultur. Besöket skapade en konkret förståelse för hur arbetslivet fungerar i Sverige och vilka kompetenser som efterfrågas.

Resan gick vidare till Gislaveds bibliotek och Kulturplatån, där bredden av samhällsservice och livskvalitet visades upp. För många deltagare är helheten avgörande, möjligheten att kombinera arbete med ett fungerande vardagsliv för sig själva och sin familj.

Under lunchen på Hestraviken fick deltagarna möta lokala företagare, representanter från Enters styrelse, kommunen och rekryteringsaktörer. Här skapades direkta kontakter mellan arbetsgivare och potentiell arbetskraft. Samtalen handlade om kompetensbehov, rekryteringsmöjligheter och framtid, och gav företagen en konkret möjlighet att tidigt identifiera och knyta kontakt med framtida medarbetare.

Under eftermiddagen besöktes Isabergsskolan, där deltagarna fick en inblick i det svenska skolsystemet. För många familjer är detta en avgörande faktor vid en flytt, och en viktig del i att möjliggöra en långsiktig etablering på arbetsmarknaden.

Dagen avslutades på Isaberg med en klassisk svensk fika, där intryck summerades och dialoger fortsatte i en mer avslappnad miljö.

Responsen från årets deltagare var mycket positiv. Det som särskilt lyftes fram var möjligheten att under en och samma dag få en konkret och sammanhängande bild av både arbetsliv och vardag. För företagen innebär Hospitality Day ett effektivt sätt att möta internationell kompetens, bygga relationer och stärka sin framtida rekryteringsbas. Hospitality Day är därmed mer än ett arrangemang. Det är ett strategiskt verktyg för att stärka regionens kompetensförsörjning, bidra till företagens tillväxt och omsätta internationellt intresse till faktiska etableringar.

Hospitality Day genomförs med stöd av Gislavedregionens näringslivsråd.

Migrationsministern besökte AB Skogslunds Metallgjuteri – fokus på kompetens och integration

Migrationsminister Johan Forsell besökte onsdag den 29 april AB Skogslunds Metallgjuteri i Anderstorp för att ta del av hur företaget arbetar med kompetensförsörjning och integration. Besöket är en del av regeringens arbete med migrations- och integrationsfrågor, där dialogen med företag spelar en viktig roll för att förstå vilka möjligheter och utmaningar som finns för företagen.

AB Skogslunds Metallgjuteri, som grundades 1937 och som är en del i en mindre koncern där även VÅ Pressgjuteri & Skanslack i Anderstorp AB ingår, är ett småländskt industriföretag med specialisering inom gjutning samt förädling av aluminium. Företaget erbjuder helhetslösningar från konstruktion till färdig produkt och är idag en etablerad partner till kunder inom flera branscher. Verksamheten drivs av VD Bedri Isa och Vice VD Johan Skans, som tillsammans har utvecklat företaget vidare från dess historiska rötter.

Under besöket fördes samtal om hur företagen arbetar för att möta utmaningar kring kompetensförsörjning. Koncernen har, likt många andra industriföretag, haft utmaningar i att hitta rätt kompetens lokalt och har därför valt att bredda sin rekryteringsbas. Idag finns medarbetare från ett tiotal olika nationaliteter i verksamheten, där fokus ligger på kompetens och vilja att lära och utvecklas, snarare än bakgrund.

Företagen arbetar aktivt med integration genom att stötta sina medarbetare både i och utanför arbetet. Det handlar bland annat om att uppmuntra språkinlärning i svenska, ge stöd i kontakter med myndigheter och bidra till att förmedla värderingar som underlättar etablering i samhället. Parallellt satsar man på intern kompetensutveckling genom ett lärlingssystem där medarbetare utbildas i det hantverk som verksamheten bygger på.

Under diskussionerna lyftes också vikten av arbete som en grund för integration, samt behovet av rörlighet på arbetsmarknaden. Företaget betonade att deras verksamhet är beroende av internationell arbetskraft för att kunna fortsätta utvecklas och överleva.

Besöket avslutades med en rundvandring i produktionen, där ministern fick följa processen från traditionellt hantverk i gjuteriet till mer avancerad efterbearbetning och automatiserade moment, en resa som företaget själv beskriver som “från hantverk till hightech”.

Besöket gav en konkret bild av hur ett industriföretag kan arbeta med både kompetensförsörjning och integration i praktiken. Koncernens arbete visar hur anställning av utrikesfödda kan bidra till både företagens utveckling och en stärkt integration på arbetsmarknaden.

 

Butiksbesök hos Dressman i Gislaved, ett gott exempel på praktik och samverkan

Som en del i arbetet som handelsutvecklare besöker jag, Annelie, butiker runt om i kommunen. Syftet är att skapa relationer, lära känna verksamheterna bättre och tillsammans se hur vi, genom Enter Gislaved och föreningen Västbo Service & Handel kan stötta och utveckla handeln framåt.

Nyligen besökte jag Dressman i Gislaved och träffade butikschefen Louise Sveningsson, som arbetat i butiken i 15 år, varav 10 år som butikschef. Louise är själv från Gislaved och har gått handelsprogrammet på Gislaveds gymnasium, en bakgrund som idag speglar sig i butikens starka engagemang för nästa generation.

Vi pratade mycket om vikten av PRAO och praktikplatser. Dressman tar regelbundet emot elever från handelsprogrammet, inklusive elever från den anpassad gymnasieskolan. Just nu har de en elev som gör praktik två dagar i veckan och som dessutom kommer att sommarjobba i butiken. Det är ett arbete som ger mycket tillbaka, både till ungdomarna och verksamheten. Till hösten välkomnar de dessutom två nya elever som tidigare haft sin PRAO i butiken.

I butiken arbetar idag Louise tillsammans med Nathalie och Mikaela, ett team som tillsammans skapar en välkomnande och personlig butiksmiljö.

Vi lyfte också vikten av lokala evenemang för handeln. Framöver ser man särskilt fram emot Gisledagarna, Halloween med Ballongtorsdag och julens uppskattade tomtesäck, aktiviteter som lockar besökare och skapar liv i centrum.

En fråga som engagerade oss extra var hur vi får fler att handla lokalt. För att våra butiker ska finnas kvar behöver vi också välja att handla på hemmaplan. Gislaveds kommun har ett brett och unikt utbud, något som även lockar kunder från andra orter, inte minst från Tranemo.

Genom dialog, samarbete och gemensamma initiativ fortsätter vi att arbeta för en levande och attraktiv handel i hela kommunen.

Stort tack till Louise för ett bra möte och en bra dialog.