Gislaveds kommun tappar i företagsranking – men ett omfattande utvecklingsarbete pågår
Svenskt Näringslivs årliga undersökning av företagsklimatet visar att Gislaveds kommun tappar placeringar i årets ranking och hamnar på plats 218 av Sveriges 290 kommuner. Samtidigt visar årets enkätresultat vissa positiva signaler, där det sammanfattande omdömet förbättrats något jämfört med föregående år.
Undersökningen genomförs årligen för att ge en bild av hur det lokala näringslivet upplever företagsklimatet i kommunen. I årets mätning har 109 företag i Gislaveds kommun svarat på enkäten. Det sammanfattande omdömet för företagsklimatet landar på 3,3, jämfört med Sverigesnittet på 3,5. Det är en liten förbättring jämfört med förra året.
Resultatet visar samtidigt att flera områden fortsatt behöver utvecklas. Framför allt upplever företagen att kommunens upphandling och dialogen mellan kommunen och näringslivet är bristfällig. Även kompetensförsörjningen och tillgången till rätt utbildad arbetskraft pekas ut som viktiga framtidsfrågor.
Efter att enkäten genomfördes har kommunen arbetat aktivt med att stärka dialogen med näringslivet genom fler företagsbesök, näringslivs- och branschdialoger samt ökad samverkan med företag, utbildningsaktörer och organisationer. Det arbetet bedöms ännu inte fullt ut ha hunnit påverka årets resultat.
Parallellt pågår ett omfattande utvecklingsarbete inom ramen för kommunens näringslivsprogram och näringslivsbolagets verksamhetsplan. Där prioriteras flera av de frågor som företagen själva lyfter fram i årets undersökning bland annat förbättrad dialog med näringslivet, utvecklad service och värdskap, effektivare lots- och etableringsprocesser, stärkt kompetensförsörjning, bättre samverkan mellan skola och arbetsliv samt arbetet med infrastruktur, markberedskap och energifrågor.
Kommunen arbetar bland annat med att vidareutveckla lotsfunktionen för företagsetableringar och expansioner, stärka dialogen och gemensamma uppföljningar samt utveckla arbetet kring upphandling för att göra det enklare för lokala företag att delta. Samtidigt pågår satsningar tillsammans med Campus Gislaved, gymnasiet och näringslivet för att stärka yrkesutbildningar, kompetensförsörjning och samarbetet mellan skola och arbetsliv.
Samtidigt finns områden där företagen upplever förbättringar. Bland annat lyfts arbetet med kompetensförsörjning och skolans samarbete med företagen fram som bättre än tidigare år. Även infrastrukturen till och från kommunen får ett något bättre resultat i årets mätning, liksom frågorna som rör brottslighet och otrygghet. Företagen upplever också att kommunens arbete kring tillstånd, tillsyn och kontroll fungerar relativt väl.
När företagen själva får ange vilka åtgärder som är viktigast för att förbättra företagsklimatet lyfts följande områden fram:
- Förbättra det lokala vägnätet (47 %)
- Bättre förståelse för företagande hos kommunens beslutsfattare (45 %)
- Stabil och konkurrenskraftig elförsörjning (39 %)
- Bättre dialog mellan kommunen och företagen (39 %)
- Fler som går en yrkesutbildning (36 %)
Resultatet kommer nu att analyseras vidare tillsammans med företagare, politiker och tjänstepersoner för att identifiera förbättringsområden och stärka näringslivets förutsättningar i kommunen.
– Resultatet är allvarligt och visar tydligt att vi har ett fortsatt stort arbete framför oss. Vi måste ta till oss det företagen säger i rapporten och jobba hårt med de frågor som lyfts fram, inte minst dialog, upphandling, förståelse för företagandets villkor och kompetensförsörjning. Det pågår redan ett gediget arbete kopplat till flera av dessa områden inom både näringslivsprogrammet och vår verksamhet, men vi behöver fortsätta vara uthålliga, konkreta och lyhörda i det arbetet, säger näringslivschef Niclas Hiljemark.
– Det här är frågor som inte löses med en enskild insats, utan genom ett långsiktigt och målmedvetet arbete tillsammans med företagen, politiken och hela kommunorganisationen. Företagsklimatet byggs i vardagen, i varje kontakt och i varje beslut. Samtidigt är det viktigt att vi fortsätter omsätta dialogerna med näringslivet till konkreta förbättringar som märks ute hos företagen, säger Niclas Hiljemark.
Om rankingen
Sedan 2001 sammanställer Svenskt Näringsliv en årlig ranking av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Syftet är att visa var företagen upplever att det lokala företagsklimatet är bäst.
Hela rankingen finns att läsa här