I början av mars deltog Enter Gislaved tillsammans med Gislaveds kommun och företaget Proton Group på arbetsmarknadsmässan Amår på Linnéuniversitetet i Växjö.
Mässan samlar studenter från flera olika utbildningar som är nyfikna på arbetsmöjligheter efter studierna.
Under dagen förde vi många samtal med studenter som ville veta mer om arbetslivet och karriärmöjligheterna i Gislaveds kommun.
Vi mötte en bred målgrupp av studenter från flera olika utbildningsområden, bland annat datavetenskap, ekonomi, ingenjörsutbildningar, lärarutbildning, personal och arbetsliv samt vård- och sociala yrken.
Extra roligt var att träffa flera studenter som är uppvuxna i Gislaveds kommun. Flera av dem berättade att de blev glada över att se oss på plats och att de planerar att flytta tillbaka efter sina studier.
För Enter är den här typen av mötesplatser en viktig del i arbetet med att stärka kompetensförsörjningen i kommunen och att synliggöra de möjligheter som finns hos våra lokala arbetsgivare.
Genom att delta på arbetsmarknadsmässor kan vi lyfta fram Gislaveds kommun som en attraktiv plats att arbeta och etablera sig i, och samtidigt skapa nya kontakter mellan studenter och vårt lokala näringsliv.
Vi vill rikta ett stort tack till Gislavedsregionens Näringslivsråd som möjliggjorde deltagandet och gav oss möjlighet att fortsätta stärka bilden av Gislaved som en kommun full av möjligheter.
Vill ditt företag vara med och möta framtidens arbetskraft?
Enter deltar regelbundet på arbetsmarknadsmässor tillsammans med lokala arbetsgivare. Är du intresserad av att följa med nästa gång? Kontakta Ellen på Enter så berättar vi mer.
Hur ser vägen från klassrummet till arbetslivet ut?
För eleverna i årskurs ett på teknikprogrammet blev den frågan lite tydligare när representanter från EAB, Hiltec och Norma Group, tillsammans med arkitekten Sven Hedlund, besökte skolan under årets yrkesdag.
Totalt deltog 32 elever som under dagen fick möta näringslivet på plats i skolan. Dagen följdes dessutom upp med företagsbesök, vilket gav eleverna möjlighet att se verksamheterna i sin rätta miljö.
En del av ett långsiktigt arbete
Yrkesdagen är en del av skolans arbete inom Teknikcollege och syftar till att stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv. Samverkan mellan skola och näringsliv är inget tillfälligt initiativ, utan en viktig del av skolans strategi för att rusta eleverna inför framtiden.
För elever på teknikprogrammet, där arbetsplatsförlagt lärande inte alltid ingår i utbildningen, blir mötet med företagen särskilt betydelsefullt. Enligt Irene Öggesjö, skolans studie- och yrkesvägledare, är syftet att ge eleverna en tydligare bild av vilka möjligheter som finns efter studenten och att skapa förståelse för vilka kompetenser som efterfrågas.
Från teori till verklighet
Under dagen fick eleverna möta både industri- och arkitektbranschen, där företagen och arkitekten delade med sig av sina erfarenheter, karriärvägar och kompetensbehov.
Arkitekten Sven Hedlund gav eleverna en inblick i hur teknik, gestaltning och samhällsplanering samspelar i arbetet med att forma framtidens miljöer.
Bland annat beskrev EAB rollen som projekteringsingenjör som ”spindeln i nätet”, den som fångar upp kundens behov, tar fram tillverkningsunderlag och säkerställer att produktionen får rätt förutsättningar. Här blev kopplingen till skolans ämnen tydlig: matematik används i beräkningar och modeller och engelska är avgörande när företaget verkar på en global marknad.
Norma Group visade bredden inom industrin. Bakom en till synes enkel produkt som en slangklämma finns ett tjugotal olika yrkesroller, från produktionstekniker och förbättringsledare till IT, HR och internationell försäljning. Med hög automationsgrad och global närvaro betonades vikten av både teknisk kompetens och samarbetsförmåga.
Företagen lyfte också vikten av personliga egenskaper som nyfikenhet, initiativförmåga, noggrannhet och god samarbetsförmåga. Arbetet med Lean och 5S, med fokus på ordning, reda och ständiga förbättringar, visade hur struktur och systematik präglar vardagen i modern industri.
Budskapet till eleverna var tydligt:
”Ni är vår framtid. Vi drivs av våra medarbetare, annars finns inget företag.”
Elevernas perspektiv
För eleverna gav dagen en konkret inblick i arbetslivet. Flera uttryckte att det var värdefullt att få höra om vilka möjligheter som finns efter skolan och att möta företagen direkt. Även om studenten fortfarande känns avlägsen för många blev bilden av framtiden något tydligare.
Inför kommande individuella val ger sådana möten en viktig grund för medvetna beslut.
En investering i framtiden
Näringslivets medverkan i skolan är en investering i framtida kompetens. För företagen innebär det möjlighet att tidigt möta framtida medarbetare. För skolan innebär det att undervisningen förankras i verkligheten. För eleverna innebär det en konkret länk mellan utbildning och arbetsliv.
Yrkesdagen är ett av flera konkreta exempel på hur samverkan mellan skola och näringsliv omsätts i praktiken här och nu.
Den 21-22 mars deltar Enter Gislaved och Gislaveds kommun på Emigration Expo i Nederländerna, en mässa som i år har flyttat till en av landets största mässhallar.
Det visar tydligt det växande intresset för att arbeta och leva i andra europeiska länder.
Förra året var intresset för vår kommun stort. I år satsar vi därför på en större monter för att kunna möta fler besökare och föra djupare samtal med kandidater som är intresserade av arbete och liv i vår kommun.
På plats finns representanter med olika perspektiv på en flytt till Gislaveds kommun. One Partner Group bidrar med kunskap om arbetsmarknaden och aktuella jobbmöjligheter. Svensk Fastighetsförmedling finns med genom Angela, som själv har nederländsk bakgrund och kan ge perspektiv på bostadsmarknaden och etableringen.
Nytt för i år är också att vi, med stöd från Gislavedregionens Näringslivsråd, har med oss en ambassadör som själv flyttat till Reftele under 2024 tillsammans med sin familj och som kan dela sina egna erfarenheter av att ta steget.
Syftet med vårt deltagande är att stärka kommunens kompetensförsörjning och bidra till att fler företag får tillgång till den arbetskraft de behöver. Arbetet fortsätter även efter mässan genom planerade uppföljningsdagar för att ta vara på de kontakter som knyts och säkerställa att dialoger leder vidare. Satsningen är en del av vårt långsiktiga arbete med internationell rekrytering och kompetensförsörjning i kommunen.
Hur breddar vi kompetensbasen i Gislaveds kommun? Och hur skapar vi bättre förutsättningar för fler att etablera sig på arbetsmarknaden?
Det var frågor som lyftes i det senaste SVAK-arbetet (Strategisk Verkstad och Aktion för Kompetensförsörjning), där kommun och näringsliv gemensamt diskuterade inkludering och vägar till arbete. I dialogen identifierades tillhörighet och sammanhang som avgörande faktorer för att lyckas. Föreningslivet lyftes fram som en central arena och inte bara för fritid, utan för språkutveckling, nätverk och social delaktighet.
Ett konkret resultat av den dialogen blev ett besök på SFI vid Campus Gislaved, där Sanna Åqvist (HR-chef på EAB) och Caroline Dahlin (HR-chef på El-Björn) mötte elever för att prata om arbetsliv och sitt föreningsengagemang.
Föreningslivet som väg in i gemenskap
Under besöket berättade Caroline om sin egen resa som inflyttad till regionen, en ”kärleksflykting” som genom barnens aktiviteter fann sin egen väg in i föreningslivet. Idag är hon tränare i ishockey och ordförande i hockeyföreningens styrelse.
– När jag flyttade hit hittade jag gemenskapen genom föreningslivet. Det gav mig ett sammanhang och en plats att höra till, berättade hon för eleverna.
Hon betonade att föreningslivet ger mer än en aktivitet. Det ger ansvar, struktur och möjlighet att utvecklas, egenskaper som också är värdefulla i arbetslivet.
– I föreningslivet lär man sig samarbeta, ta ansvar och leda andra. Det är erfarenheter som arbetsgivare uppskattar.
Föreningar har dessutom ofta nära kontakt med lokala företag, vilket skapar naturliga nätverk och relationer. Den gemenskap man bygger tidigt kan göra steget in i arbetslivet enklare senare.
Näringslivets närvaro gör skillnad
För SFI-läraren Lars Bartelsson är möten med näringslivet ett betydelsefullt inslag i undervisningen.
– Det är värdefullt för eleverna att få träffa personer från det lokala arbetslivet. Det gör framtiden mer konkret och begriplig, säger han.
Han beskriver att sådana besök bidrar till ökad motivation i språkinlärningen.
– När eleverna ser hur språket hänger ihop med arbete och möjligheter framåt blir studierna mer meningsfulla.
Han ser gärna att fler företag engagerar sig.
– Den här typen av besök ger mycket till våra elever och bidrar till en bättre förståelse för arbetsmarknaden.
Samverkan i praktiken
Besöket är ett exempel på hur SVAK-arbetet omsätts i handling. Kompetensförsörjning handlar inte enbart om utbildningsdimensionering och praktikplatser utan också om att skapa sammanhang, bygga relationer och sänka trösklar in i arbetslivet.
I samband med besöket visade vi kommunens digitala föreningsregister, där cirka 300 föreningar finns samlade. Eleverna fick även information om Föreningsrundan den 29–30 augusti, då föreningar runt om i kommunen öppnar upp och visar sin verksamhet.
Genom att stärka kopplingen mellan utbildning, föreningsliv och näringsliv skapas bättre förutsättningar för fler att bli en del av både gemenskapen och framtidens arbetsliv i Gislaveds kommun.
Fler företag som vill bidra i liknande initiativ är välkomna att ta kontakt.
Under slutet av förra året och början av 2026 har vi genomfört Kompetensbarometern, en enkät som skickats ut till utvalda företag inom elva olika branscher i Gislaveds kommun.
Vi är stolta över att ha fått in svar från samtliga elva branscher och att nå en svarsfrekvens på 56 procent. Det visar tydligt att företagen i kommunen engagerar sig i kompetensförsörjningsfrågor och värnar om att utbildningarna ska spegla arbetsmarknadens behov.
Vad är Kompetensbarometern?
Kompetensbarometern är en årlig kartläggning där arbetsgivare beskriver sitt kompetensbehov, både på kort och lång sikt. Resultatet används gemensamt av kommunerna i Jönköpings län som underlag för planering av utbildningar, till exempel inom gymnasiet och vuxenutbildningen.
Enkäten ligger till grund för hur många utbildningsplatser som planeras och inom vilka yrken. Om behov av exempelvis tekniker, kockar, lastbilschaufförer eller andra yrkesroller inte syns i underlaget finns en risk att utbildningsplatserna blir för få eller hamnar på andra håll.
Vad händer nu?
Nu påbörjas arbetet med att sammanställa och analysera resultaten. Underlaget kommer att användas i dialoger mellan kommuner, utbildningsanordnare och andra aktörer för att säkerställa att framtida utbildningar motsvarar arbetsmarknadens behov både lokalt och regionalt.
Vi vill rikta ett stort tack till alla företag och verksamheter som tagit sig tid att svara. Era svar gör verklig skillnad, inte bara för den egna verksamheten utan för hela kommunens och länets framtida kompetensförsörjning.
Drönarstation AB i Reftele är mottagare av Svedea Småföretagarstipendium 2025 och tilldelas 100 000 kronor för sitt innovativa och modiga entreprenörskap. Företaget, som drivs av bröderna Joel och Jim Olofsson, har utvecklat marknadens första helt självgående drönarsystem för skogsbruk.
Lösningen gör det möjligt för skogsägare att snabbt och enkelt få dagsfärska kartor och beslutsunderlag om skogens status, bland annat genom att identifiera skador, vindfällen och döda träd. Systemet kombinerar en självgående drönare, en laddstation och avancerad mjukvara som analyserar stora mängder data i realtid.
Juryns motivering lyder: Drönarstation AB har av Svedea tilldelats Småföretagarstipendiet om 100 000 kronor för sitt modiga entreprenörskap och sin innovativa lösning för framtidens skogsbruk. Genom att erbjuda ett självkörande drönarsystem som ger skogsägare bättre kontroll, trygghet och beslutsunderlag, bidrar bolaget till ökad hållbarhet och långsiktig samhällsnytta inom en av Sveriges viktigaste näringar.
Stipendiet kommer bland annat att användas till marknadsföring för att nå fler skogsägare. Vi gratulerar Drönarstation AB och ser fram emot att följa företagets fortsatta utveckling.