Isaberg Mountain Resort satsar på framtidens skidåkare och investerar 10 miljoner kronor i en omfattande utveckling av sitt nybörjarområde. Inför vintersäsongen 2026/2027 blir det gröna skidområdet cirka 40 procent större och får en ny, längre sammanhängande nedfart, tillsammans med två nya åkband som förbättrar tillgängligheten.
Satsningen är ett led i Isabergs långsiktiga strategi att skapa en mer inkluderande och tillgänglig skidupplevelse för fler.
– Vi ser ett tydligt växande intresse för skidåkning bland nya målgrupper, inte minst barnfamiljer och nybörjare. Genom att utöka vårt gröna område kan vi erbjuda mer plats, bättre flöden och en tryggare introduktion till skidåkning, säger Johan Arvidsson, vd på Isaberg Mountain Resort.
Större ytor, bättre flöden och tryggare upplevelse
Utbyggnaden innebär att nybörjare får mer utrymme att utvecklas i egen takt, samtidigt som trängseln i befintliga backar minskar. Det nya området skapar en mer sammanhängande och lättnavigerad upplevelse, något som är särskilt viktigt för familjer och ovana skidåkare.
De två nya åkbanden gör det enklare att ta sig upp i backen och bidrar till ett smidigare flöde i området.
Del av långsiktig utveckling
Investeringen är en central del av Isabergs fortsatta utveckling, där fokus ligger på att stärka gästupplevelsen året runt och sänka tröskeln till skidåkning som aktivitet.
Samtidigt integreras hållbarhet i projektet, både i planering och genomförande, för att säkerställa en långsiktigt ansvarsfull utveckling av anläggningen.
Arbetet med utbyggnaden pågår under 2026 och det nya området planeras att stå klart till vintersäsongen 2026/2027.
Om Isaberg Mountain Resort
Isaberg är södra Sveriges största skid- och friluftsanläggning och erbjuder aktiviteter året runt, inklusive skidåkning, mountainbike, rodel, höghöjdsbana, vattenaktiviteter, vandring och familjeupplevelser i naturnära miljö.
Visit Småland genomför just nu flera förändringar som kommer att stärka synligheten för besöksmål och företag i hela Småland och Öland. För dig som driver verksamhet inom besöksnäringen finns det några viktiga nyheter att känna till.
Bättre synlighet genom nytt nationellt system
Under våren kopplade Visit Småland sin webbplats till Visit Swedens nationella API (NAPI). Det innebär att information om besöksmål, aktiviteter, boenden, restauranger och andra verksamheter hämtas direkt från det nationella registret.
För att ditt företag ska fortsätta synas på Visit Smålands webbplats behöver din verksamhet finnas registrerad i NAPI. Den nya lösningen ger besökaren en modernare karta, bättre sökfunktioner och ökad synlighet både nationellt och internationellt.
Visit Smålands webbplats har över en miljon användare varje år, vilket gör den till en viktig kanal för att nå potentiella besökare.
Kontrollera om ditt företag redan finns registrerat. Det gör du här. Om verksamheten finns med kan du uppdatera informationen och lägga till fler bilder. Om den saknas behöver du registrera den i systemet. Registrera ditt företag här för att bli sökbar.
Samtidigt uppdaterar Visit Småland sitt varumärkeskoncept med en förnyad logotyp, uppdaterad färgpalett och ett tydligare grafiskt uttryck. Det övergripande budskapet är ”Småland, naturligtvis”, som lyfter fram det genuina, nära och äkta som kännetecknar regionen.
Det tidigare röda ”frimärket” kommer att fasas ut och ska inte längre användas. I stället lanseras ett nytt ambassadörsmärke – ”En del av Småland och Öland” – särskilt anpassat för destinationer och aktörer inom besöksnäringen.
Ny gemensam bildbank
Visit Småland har också lanserat en ny gemensam bildbank för Småland och Öland. Där finns bilder, filmer och texter som företag och destinationer kan använda för att stärka den gemensamma marknadsföringen av regionen.
Fegensamverkan, samarbetet mellan Falkenbergs, Svenljunga och Gislaveds kommuner, tar nu nästa steg i utvecklingen av Fegenområdet. Genom ett nytt platsvarumärke och flera strategiska satsningar ska området bli mer attraktivt för besökare, företagare och invånare.
Under samarbetsperioden 2025–2028 arbetar de tre kommunerna för att göra Fegens naturområde mer känt nationellt och internationellt, stärka besöksnäringen, utveckla serviceutbudet och säkerställa en långsiktig informationspunkt i området.
Som en del av utvecklingsarbetet lanseras nu det nya platsvarumärket Fegen Outdoor. Namnet lyfter fram det som kännetecknar området – naturupplevelser, paddling, vandring, cykling och stillhet. Framöver kommer de tre kommunerna att marknadsföra området under namnet Fegen Outdoor i stället för Visit Fegen.
– Fegen är en unik plats där naturen står i centrum. Med Fegen Outdoor får vi ett tydligare och mer samlat sätt att berätta om allt området har att erbjuda, samtidigt som vi stärker möjligheterna för lokal utveckling och företagande, säger Johan Björkman, kommunstyrelsens ordförande i Svenljunga kommun.
Det nya platsvarumärket är en viktig del i ett långsiktigt arbete för att utveckla området och skapa bättre förutsättningar för både besöksnäring och lokal service.
– Vi har en tydlig ambition att göra Fegen till en ännu starkare destination för natur- och friluftsliv. Lanseringen av Fegen Outdoor är ett viktigt steg i det arbetet och ger oss bättre möjligheter att sätta området på kartan både nationellt och internationellt, säger Anton Sjödell, kommunstyrelsens ordförande i Gislaveds kommun.
Parallellt med lanseringen genomförs flera konkreta satsningar som ska göra det enklare att upptäcka och uppleva området.
En ny logotyp introduceras för att skapa en tydlig och enhetlig identitet för området.
Inför årets säsong flyttas även turistinformationen till Fegenkiosken, som drivs av Stefanie och Burghard, ägare till Fegens vandrarhem. Flytten skapar en mer samlad, lättillgänglig och helårsöppen informationspunkt för både besökare och invånare.
– Det här är ett tydligt exempel på vad vi kan åstadkomma när kommuner, företagare och lokala aktörer arbetar tillsammans. Med Fehmarn Bält-förbindelsen öppnas dessutom nya möjligheter att nå fler tyska besökare och stärka Fegenområdets attraktionskraft som naturdestination, säger Per Svensson, kommunstyrelsens ordförande i Falkenbergs kommun.
Fakta: Fegensamverkan
Fegensamverkan är ett samarbete mellan Falkenbergs, Svenljunga och Gislaveds kommuner med syfte att utveckla och stärka Fegenområdet genom gemensamma satsningar på platsutveckling, besöksnäring och service.
Hestraviken har uppmärksammats i Falstaff Hotel Guide Nordics 2026 och tilldelats 95 poäng – en placering som sätter hotellet bland Sveriges högst rankade.
Utmärkelsen är ett kvitto på Hestravikens långsiktiga arbete med att skapa en högklassig upplevelse för sina gäster, där natur, avkoppling, service och matupplevelser står i centrum.
Rankingen har även uppmärksammats av Dagens Industri, som lyfter fram Hestravikens starka resultat i den nordiska hotellguiden.
Hestraviken ser utmärkelsen som ett positivt besked, inte bara för hotellet utan också för hela Isabergsregionen. Många besökare väljer området tack vare kombinationen av naturupplevelser, aktiviteter och möjligheten till avkoppling, där Hestraviken är en del av helhetsupplevelsen.
Enter Gislaved och Gislaveds kommun har tecknat ett kommunavtal med Objektvision för att stärka marknadsföringen av lediga verksamhetslokaler och kommersiell mark i kommunen.
Genom satsningen får privata fastighetsägare möjlighet att kostnadsfritt publicera lediga lokaler och verksamhetsytor via Objektvision som är Sveriges största marknadsplats för kommersiella fastigheter och etableringar.
Syftet är att göra det enklare för företag, investerare och etablerare att hitta rätt möjligheter i Gislaveds kommun samt att öka synligheten för det lokala utbudet av verksamhetslokaler och mark.
För att registrera dig och börja publicera annonser kostnadsfritt, följ länken nedan:
Svenskt Näringslivs årliga undersökning av företagsklimatet visar att Gislaveds kommun tappar placeringar i årets ranking och hamnar på plats 218 av Sveriges 290 kommuner. Samtidigt visar årets enkätresultat vissa positiva signaler, där det sammanfattande omdömet förbättrats något jämfört med föregående år.
Undersökningen genomförs årligen för att ge en bild av hur det lokala näringslivet upplever företagsklimatet i kommunen. I årets mätning har 109 företag i Gislaveds kommun svarat på enkäten. Det sammanfattande omdömet för företagsklimatet landar på 3,3, jämfört med Sverigesnittet på 3,5. Det är en liten förbättring jämfört med förra året.
Resultatet visar samtidigt att flera områden fortsatt behöver utvecklas. Framför allt upplever företagen att kommunens upphandling och dialogen mellan kommunen och näringslivet är bristfällig. Även kompetensförsörjningen och tillgången till rätt utbildad arbetskraft pekas ut som viktiga framtidsfrågor.
Efter att enkäten genomfördes har kommunen arbetat aktivt med att stärka dialogen med näringslivet genom fler företagsbesök, näringslivs- och branschdialoger samt ökad samverkan med företag, utbildningsaktörer och organisationer. Det arbetet bedöms ännu inte fullt ut ha hunnit påverka årets resultat.
Parallellt pågår ett omfattande utvecklingsarbete inom ramen för kommunens näringslivsprogram och näringslivsbolagets verksamhetsplan. Där prioriteras flera av de frågor som företagen själva lyfter fram i årets undersökning bland annat förbättrad dialog med näringslivet, utvecklad service och värdskap, effektivare lots- och etableringsprocesser, stärkt kompetensförsörjning, bättre samverkan mellan skola och arbetsliv samt arbetet med infrastruktur, markberedskap och energifrågor.
Kommunen arbetar bland annat med att vidareutveckla lotsfunktionen för företagsetableringar och expansioner, stärka dialogen och gemensamma uppföljningar samt utveckla arbetet kring upphandling för att göra det enklare för lokala företag att delta. Samtidigt pågår satsningar tillsammans med Campus Gislaved, gymnasiet och näringslivet för att stärka yrkesutbildningar, kompetensförsörjning och samarbetet mellan skola och arbetsliv.
Samtidigt finns områden där företagen upplever förbättringar. Bland annat lyfts arbetet med kompetensförsörjning och skolans samarbete med företagen fram som bättre än tidigare år. Även infrastrukturen till och från kommunen får ett något bättre resultat i årets mätning, liksom frågorna som rör brottslighet och otrygghet. Företagen upplever också att kommunens arbete kring tillstånd, tillsyn och kontroll fungerar relativt väl.
När företagen själva får ange vilka åtgärder som är viktigast för att förbättra företagsklimatet lyfts följande områden fram:
Förbättra det lokala vägnätet (47 %)
Bättre förståelse för företagande hos kommunens beslutsfattare (45 %)
Stabil och konkurrenskraftig elförsörjning (39 %)
Bättre dialog mellan kommunen och företagen (39 %)
Fler som går en yrkesutbildning (36 %)
Resultatet kommer nu att analyseras vidare tillsammans med företagare, politiker och tjänstepersoner för att identifiera förbättringsområden och stärka näringslivets förutsättningar i kommunen.
– Resultatet är allvarligt och visar tydligt att vi har ett fortsatt stort arbete framför oss. Vi måste ta till oss det företagen säger i rapporten och jobba hårt med de frågor som lyfts fram, inte minst dialog, upphandling, förståelse för företagandets villkor och kompetensförsörjning. Det pågår redan ett gediget arbete kopplat till flera av dessa områden inom både näringslivsprogrammet och vår verksamhet, men vi behöver fortsätta vara uthålliga, konkreta och lyhörda i det arbetet, säger näringslivschef Niclas Hiljemark.
– Det här är frågor som inte löses med en enskild insats, utan genom ett långsiktigt och målmedvetet arbete tillsammans med företagen, politiken och hela kommunorganisationen. Företagsklimatet byggs i vardagen, i varje kontakt och i varje beslut. Samtidigt är det viktigt att vi fortsätter omsätta dialogerna med näringslivet till konkreta förbättringar som märks ute hos företagen, säger Niclas Hiljemark.
Om rankingen
Sedan 2001 sammanställer Svenskt Näringsliv en årlig ranking av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Syftet är att visa var företagen upplever att det lokala företagsklimatet är bäst.
