Företagen går bra i Gislaveds kommun. Vi har näst bäst tillväxt i länet enligt kreditupplysningsföretaget Syna.
Kommunen tilldelas ett mycket fint kvitto på att vi har ett bra och fungerande företagsklimat. Gislaveds kommun blev tvåa i Bästa Tillväxt 2018 i Jönköpings län. Därmed kliver kommunen upp ett steg jämfört med förra året, och hamnar nu på andra plats bland länets kommuner när det gäller företagens tillväxt. Gnosjö vann priset Bästa Tillväxt i länet och Värnamo kom på tredje plats.
Resultat av god samverkan
”Ett glädjande resultat att tillväxten i kommunen är stark. Det visar på ett bra näringslivsklimat. Jag är lite besviken att det inte blev en förstaplats men den tar vi nästa år”, säger Leif Österlind, näringslivschef och vd för Enter Gislaved.
Näringslivet mår bra
Anton Sjödell, 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen och ansvarig för kommunens näringslivsfrågor menar att placeringen beskriver verkligheten på ett bra sätt och att tillväxten visar att kommunens näringsliv mår bra.
”Det här resultatet är mycket glädjande. Jag känner mig ännu mer entusiastisk till att skapa bättre förutsättningar för vårt näringsliv så att de kan fortsätta att utveckla sin verksamhet”, menar Anton Sjödell.
Utmärkelsen Bästa Tillväxt
Kreditupplysningsföretaget, Syna, granskar årligen tillväxten i Sverige. De tittar på boksluten från alla svenska aktiebolag och utmärkelsen Bästa Tillväxt går till den kommun i respektive län med störst andel företag som nyanställer, ökar sin omsättning och går med vinst.
Det är tre värden mäts när Syna granskar företagen:
Andelen företag som har en ökning av omsättning med fem procent mellan de två senaste årsredovisningarna.
Andelen företag som ökat antalet anställda mellan de två senaste årsredovisningarna.
Andelen företag som går med vinst enligt senaste årsredovisningen.
Av värdena skapas ett tillväxtindex som används för att jämföra kommunerna.
I rapporten Cityklimatet som mäter tillväxt i ett 60-tal av landets stadskärnor placerar sig Gislaved mycket högt i år. Med en omsättningstillväxt på totalt 3,9 % placerar sig Gislaved på 6e plats bland de undersökta stadskärnorna. I kategorin sällanköp, t.ex. kläder och heminredning tar Gislaved förstaplaceringen i tillväxtökning.
Handelsdialog för ett ännu bättre handelsklimat
Rapporten visar att handeln i Gislaved går starkt framåt med en ökning i omsättningstillväxt och för att utvecklas ännu mer genom att skapa en attraktiv handel i kommunen har Enter Gislaved tillsammans med Gislaveds kommun och Fastighetsägarna genomfört en handelsdialog. Handelsdialogen kommer att ge ett antal konkreta punkter som ska genomföras för att skapa ett positivt handelsklimat. Bland annat diskuterades ökad samverkan mellan fastighetsägare och handlare samt vikten av ett platsvarumärke som bidrar till en positiv marknadsföring.
”Tack för en mycket bra dialog med energi och framåtanda. Tillsammans hittar vi de sätt som ska stärka handel, service och attraktivitet i vår kommun. Nu tar vi det ett steg till. En aktivitetslista där vi bestämmer och genomför saker på kort och lång sikt.” säger Leif Österlind, vd Enter Gislaved.
Kommundirektör Malin Aronsson fortsätter ”Jag är mycket glad över att vi nu tar ytterligare steg i vårt arbete med att förbättra kommunens företagsklimat genom att bjuda in till en handelsdialog. Nu ser jag fram emot den konkreta sammanställning av vad vi ska arbeta vidare med att stödja handeln i vår kommun. ”
Vi vill rikta ett stort grattis till de fem företag i kommunen som fått utmärkelsen Gasellföretag, Plamako AB, Toxic Interactive AB, Anderstorps Lackeringsservice AB, PersonalUthyrning, Logistik och Service AB och J3M Byggkonsult AB.
Vi på Enter Gislaved ville visa vår glädje och uppmärksammade företagen med ett eget diplom. Stort grattis!
Gislaveds kommun är en industrikommun med flera stora och välkända företag. Här finns också mindre och medelstora industrier. Alla delar de samma utmaning; att säkra kompetensförsörjningen både nu och i framtiden.
I kommunen finns cirka 3 500 företag, cirka 1 300 av dem är aktiebolag och de flesta verkar inom tillverkande industri. Med en hög specialistkompetens och automatiseringsgrad inom industrierna krävs personalen som kan driva utvecklingen framåt. Många industriföretag ser en stor utmaning i den framtida kompetensförsörjningen samtidigt som många unga människor väljer att söka sig till andra områden än industrin och industriförberedande utbildningar. Genom Industrinatten kan vi skapa en mötesplats för kommunens ungdomar och företag. Här får kommunens åttondeklassare, lärare och studievägledare göra annorlunda studiebesök hos några av kommunens industriföretag. Vi vill ge en rättvis bild av dagens moderna industri, spännande och utvecklande arbete inom industrin samt karriärmöjligheterna i det lokala näringslivet.
Inspiration för framtiden
När Industrinatten gick av stapeln i Gislaveds kommun den 24 oktober fick kommunens samtliga 365 åttondeklassare göra besök hos flera företag och förhoppningsvis inspirerades inför kommande utbildningsval.
Under eftermiddagen fick de besöka några av kommunens företag som öppnat sina dörrar för att visa sin verksamhet och arbetsmiljö. Efter en kick-off på respektive skola bussades eleverna till ett företag i en annan ort än den egna för eftermiddagens första studiebesök. På företagen fick de olika utmaningar kopplat till företagets verksamhet, t.ex. montering på tid eller att identifiera olika yrken i företaget. Samtliga elever besökte två olika företag innan dagen avslutades på Glashuset i Gislaved där eleverna fick träffa företagare, äta god mat och bli inspirerade.
Stort tack till alla som deltog, extra stort tack till de tre företag som med kort varsel tog emot nästan 90 elever; Bergo Flooring, Formteknik och Norma, samtliga i Anderstorp.
De här företagen visade upp sin verksamhet under Industrinatten:
Vilka effekter kan ett samarbete mellan den tyska polymerbranschen, svenska och tyska forskare, Polymercentrum och polymerindustrin i Gnosjöregionen leda till? Det var frågan för dagen när näringslivsorganisationen i Berlin-Brandenburg besökte Gislaved igår tillsammans med tyska och svenska polymerforskare, lokala och regionala företag i polymerbranschen.
I Tyskland har man i över 25 år forskat på ämnet och genom ett samarbete med den svenska polymerindustrin hoppas hitta nya användningsområden för polymera material. – Forskningen i Tyskland fokuserar nu mycket på biologiskt nedbrytbar plast, biologiska resurser och i samarbetet hoppas man att hitta olika områden för samarbete med den svenska polymerindustrin och svenska forskare, säger Steffen Kammradt som är näringslivschef i Berlin-Brandenburg. – Att koppla industrin till akademin kan vara en framgångsfaktor menar Leif Österlind, näringslivschef Enter Gislaved, och fortsätter att företagens kompetensförsörjning kan dra nytta av att studenter återkommer till hemorten efter avancerade studier där kunskaperna är efterfrågade hos blivande arbetsgivare.
Värdar för besöket var Enter Gislaved och Business Gnosjöregion som tillsammans med Polymercentrum i Anderstorp arbetar med att utveckla formerna för samarbetet.
I bilden från vänster: Peter Kwass, dr Juliane Epping, dr Steffen Kammradt, samtliga från Wirtschaftförderung Berlin Brandenburg
Leif Österlind, Enter Gislaved, professor Salem Seifeddine, Jönköping University, Thomas Büsse, Fraunhofer, Joakim Wiedesheim, Polymercentrum.
Den uppåtgående trenden fortsätter i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.
När Svenskt Näringsliv idag presenterar årets rankning av näringslivsklimatet visar resultatet ytterligare en förbättring jämfört med tidigare år. Gislaved klättrar 6 placeringar till plats 157. Bland kommunerna i Jönköpings län är Gislaveds kommun en av fyra kommuner som går framåt, tillsammans med Vaggeryd, Värnamo och Aneby.
Det sammanfattade omdömet ökar till 3,40 från förra årets nivå på 3,24. I synnerhet området nyföretagsamhet tar ett stort kliv framåt från 236 förra året till 149 i år. Historiskt sett startas få nya företag i en högkonjunktur. Här syns tydligt resultatet av det arbete som näringslivsbolagets affärscoach och näringslivsutvecklare gör med stöd av Science Park och Almi vid uppstart av nya verksamheter.
Enkätundersökningen visar också vilka områden som företagarna anser behöver prioriteras. Högst upp på den listan kommer bostadsbyggnation följt av ökad samverkan mellan skola och näringsliv.
Arbetet med ökad samverkan mellan skola och näringsliv är redan påbörjat. I samarbete med näringslivet har man kommit fram till att SKAL-modellen (Skola och arbetsliv i samverkan) ska användas. Eleverna får då besöka företag och lära sig mer om kommunens arbetsliv redan när de börjar i skolan. En projektledare är anställd, ett omfattande planeringsarbete pågår och starten sker inför läsåret 2019.
Om undersökningen ”Företagsklimat”
Svenskt Näringsliv gör varje år en undersökning av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Undersökningen består bland annat av en enkätundersökning till företagarna.
Syfte är att låta företagare i var och en av Sveriges kommuner ge sin bild av hur de tycker att företagsklimatet i den egna kommunen är. Enkätsvaren används sedan tillsammans med statistik och andra undersökningar för att göra en sammanvägande rankning av företagsklimatet i kommunerna. Hela rankningen går att läsa här.
