På klimatkonferensen på Elmia, som gick av stapeln den 20 oktober, delades Jönköpings läns klimatpris ut, och vinnare blev Axjo Group och Drumster med motiveringen:
”2022 års klimatpris tilldelas Axjo Plastic som med sitt cirkulära system för insamling och återvinning av kabeltrummor visar att det går att tänka innovativt och skapa nya lösningar som minskar sin egen och sina kunders klimatpåverkan. Genom att ta fram ett ”pantsystem” för kabeltrummor kan de samlas in, återanvändas, repareras och cirkulera flera gånger om, vilket är resurseffektivt och minskar behovet av nytillverkning – helt i linje med länets vision ”Klimatsmart plusenergilän”. Denna lösning kan förhoppningsvis ge ringar på vattnet i hela Sverige.”
– ”Vi är otroligt glada och stolta över att få motta Klimatpriset 2022! För oss är det en väldigt uppskattad utmärkelse, men är också ett bevis på att våra idéer, tankar, visioner och mål, som vi dagligen arbetar med och transfererar till verkliga verktyg som bidrar till förändringar, blir väl mottagna av både våra kunder och leverantörer men även regionen och vår bygd. Vi värnar om att sätta hållbarhet i första hand – det är för oss på Axjo Group en självklarhet i alla led. Ett stort tack till alla medarbetare som dagligen bidrar till att vi uppnår våra mål och visioner samt möjliggör utmärkelser dom dessa”, säger Jacob Nilsson VD på Axjo.
För några veckor sedan skickade Handelskammaren Jönköpings län ut en enkät till sina medlemsföretag om elprisets påverkan på näringslivet, för att få en överblick över hur företagen drabbas, vad de gjort samt vad som skulle behöva göras.
Enkäten skickades även ut via Enter Gislaved och flera andra näringslivsbolag i länet för att få en bra spridning.
Handelskammaren har nu sammanställt en rapport om resultatet, vilken du kan läsa i sin helhet här:
För åttonde året i rad ska ”Årets unga ledande kvinna” i Jönköpings län utses.
Från 1 oktober till och med 31 oktober kan allmänheten nominera ledare inom olika typer av verksamheter, föreningar eller organisationer. För att kunna bli nominerad krävs att personen:
Är en ledare boende i Jönköpings län.
Är kvinna och född 1987 eller senare.
Kan uppvisa resultat av sitt ledarskap.
Är en förebild i sitt sätt att agera.
Har en förmåga att inspirera sin omgivning.
Inte tidigare kvalificerat sig till listan Årets unga ledande kvinna.
En ledare är ett brett begrepp och i den här utmärkelsen lyfts gärna ledare fram på bred front. Det finns ingen exakt definition och inga knivskarpa gränser. Både ledare inom näringslivet, offentlig sektor och ideell verksamhet välkomnas. Ledare från stora och små verksamheter. VD:ar, förändrare, företagsägare, styrelseledamöter, mellanchefer, regionchefer, föreningsledare, opinionsbildare samt alla andra som känner sig eller betraktas som ledare.
Om utmärkelsen
Årets unga ledande kvinna startades 2015 och då var Jönköpings län i botten nationellt med enbart 28% kvinnor bland länets samtliga chefer. Idag har snittet för länet ökat till 37% men fortfarande finns mycket att göra, och skillnaderna mellan länets kommuner är stor. I Gnosjö är andelen chefer som är kvinnor 26%, vilket är näst lägst i Sverige. Högst andel kvinnor i chefspositioner har Mullsjö med 50%.
När Svenskt Näringsliv presenterade årets ranking av företagsklimatet visade det att Gislaveds kommun tappade placeringar och i år hamnade på plats 156. Flera kommuner i vårt län backar i rankingen, så även Gnosjö och Värnamo.
– Det är väldigt små marginaler i den här undersökningen, men vi måste se oss i spegeln och fråga varför vi inte är bättre än så här. Det är ju viktigt att alla som kommer i kontakt med kommunen ska ha ett bra bemötande. Näringslivet är grunden för kommunens utveckling och då är det leveransen det handlar om, säger Leif Österlind.
Om rankingen
Sedan 2001 sammanställer Svenskt Näringsliv en årlig ranking av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Syftet med rankingen är att visa var i Sverige det är mest gynnsamt att starta och driva företag. 2022 års ranking utgörs till två tredjedelar av enkätsvar från 32 000 företagare. I den sista tredjedelen väger Svenskt Näringsliv även in statistiska faktorer från SCB och UC.
Följ med oss till Axelent Engineering där vi träffat VD Jesper Bundgaard för att prata kring verksamheten, flytten till nya lokaler och hur man ser på framtiden.
Axelent Engineering är en del av Axelent gruppen. Här bygger man smarta produktionslinjer till tillverkningsindustrin, och väldigt gärna i Gnosjöregionen. För, som Jesper säger, i den här regionen finns det så otroligt mycket tillverkningsföretag. Det hela började med att man byggde mycket av Axelents produktionsutrustning, men med växande kunskap kom det även förfrågningar från andra företag som var intresserade av att man byggde maskiner åt dom också. Och det är vad man gör här på Axelent Engineering, bygger specialmaskiner.
I mars i år flyttade man till nya lokaler, från Nordenhuset på Mårtensgatan, till nya större lokaler på Baldersvägen i Gislaved. Men det är nästan så att vi börjar växa ur lokalerna redan, säger Jesper. Man har väldigt mycket att göra, och märker egentligen inte av någon avmattning alls.
”Idag är det ingen som pratar om att flytta ut sin produktion från Sverige till något lågprisland, snarare gör man tvärtom och tar hem sin produktion. Och tar man hem sin produktion så automatiserar man gärna och då är Axelent Engineering en del av den processen”, säger Jesper.
”Det här är ett väldigt häftigt företag”, berättar han vidare. ”Det som gör oss snudd på unika är att vi har alla delar i det som vi kallar automation och specialmaskiner. Vi har projektledare som tar hand om kunden från den första förfrågan, vi har konstruktörer som konstruerar, vi har en automationsavdelning som också automatiserar, vi har en tillverkningsavdelning som vi tillverkar alla maskindelar själv, vi har en egen montageavdelning, en montagehall, och så har vi en serviceavdelning. Så vi knyter liksom ihop alltihop.”
På Axelent Engineering gör man inga kortsiktiga affärer, utan strävar hela tiden efter att bygga långa relationer och tillgodose hela kundens behov. Man har väldigt nöjda kunder, och har väldigt bra relationer med sina kunder. ”I den här regionen är nöjda kunder en förutsättning”, konstaterar Jesper. ”Här känner alla varandra på ett eller annat sätt, så man kan helt enkelt inte göra bort sig och göra ett dåligt jobb.”
På Axelent Engineering tar man också gärna emot besök, och tycker om att visa upp vad man kan. Självklart förutsatt att man för sina kunder får visa det som byggs. Det finns många företag som är väldigt restriktiva med besök, men här gör man alltså precis tvärtom. Det är ju också mycket positivt som kommer av att man visar upp vad man gör.
Den största delen av företagets kunder finns i Gnosjöregionen, där bl.a. Thule är en stor kund. Men man har även en del stora kunder utanför regionen, som t.ex. företagen Husqvarna och Väderstad, och har även fått in SKF i Göteborg som en kund, vilket man är väldigt glada för. Då och då får man följa med sina kunder utomlands, till Polen och USA till exempel, men det är inget som man aktivt söker, utan man är väldigt intresserade av vad som händer i Gnosjöregionen eftersom det finns så otroligt mycket tillverkningsindustri här.
I takt med att priset på el och energi blir dyrare så får man även fler och fler frågor om smarta maskiner. Tidigare har det varit en ickefråga, om man inte håller på med processindustri, som är verkligt energikrävande. Men idag har det blivit vanligare även från övrig industri, säger Jesper. Idag är det ju vanligt att belysning och annat stänger av sig själv när man går ut ur ett rum, och dit vill man komma med maskiner också. Idag är det ju extra aktuellt med tanke på energipriserna.
På Axelent Engineering har man många unga anställda, som kommer direkt från gymnasiet. Men man har nästan inga tjejer, vilket Jesper tycker är tråkigt. För som han säger, ”mixade arbetsplatser är det allra bästa”, så många fler tjejer hade han gärna sett i företaget framöver.
Att man har många unga anställda har att göra med att man har ett väldigt bra samarbete med gymnasieskolan i Gislaved. Nästa år kommer Axelent Engineering att dela ut ett stipendium på 10.000 kronor till den bästa avgångseleven på Industritekniska programmet, vilket Jesper hoppas kan främja att fler blir intresserade av att gå programmet och få upp ögonen för att arbeta i industrin. Förutom samarbete med den lokala skolan här så har man även ett samarbete med Högskolan i Jönköping där man bland annat är med och sponsrar eleverna, som huvudsponsor, i ett solbilsprojekt. För Axelent som koncern är det viktigt att vara en del av det goda samhället, och hela koncernen har väldigt sunda värderingar. Vilket Jesper säger var viktigt för honom när han började arbeta här.
I mars i år flyttade Axelent Engineering in i nya lokaler på Baldersvägen i Gislaved, och anledningen till det var att man fram till dess funnits på två adresser. En på Mårtensgatan i Gislaved och en i Hillerstorp. Där var det en verksamhet som hette Hillerstorp Specialmaskiner, som blev en del av Axelent Engineering för ett antal år sedan. Men att ha verksamheten uppdelad på två orter gjorde att det blev lite ”vi och dom” känsla. ”Det är ju inte en kontinent emellan” som Jesper säger. Han vill ha känslan ”Vi på Axelent Engineering”, så att slå ihop verksamheterna har blivit jättebra konstaterar han. Anledningen till att det blev just i Gislaved var att det fanns en bra lokal med lite ledig mark, samt att Gislaved ligger bra till. ”Det ligger mitt emellan en massa saker”. Man hade också mycket personal som kommer från andra sidan länsgränsen, från Västergötland, så läget i Gislaved passade väldigt bra.
På frågan om vad som är på gång i verksamheten, om det är några nyheter, får vi svaret att det egentligen inte är något särskilt, mer än att man har väldigt mycket att göra. Man har flera nyanställda, varav några på relativt kort tid är tidigare anställda som slutat men som nu har kommit tillbaka till företaget. ”Det är nästan det bästa betyget man kan få ”, konstaterar Jesper. ”Att man har varit hos andra arbetsgivare ett tag, men så hör man av sig och undrar om man inte kan få komma tillbaka. Och det får dom såklart jättegärna!”
Den största utmaningen som Jesper ser för företaget, är att rekrytera kompetenta medarbetare. Vissa yrkeskategorier är jättesvåra att få tag på, som t.ex. CNC-operatörer, robotprogrammerare och automationsingenjörer. ”Vi vill ju vara ett innovativt teknikcenter”, säger Jesper. ”En arbetsplats som man pratar om redan på gymnasiet eller högskolan, som ett fint företag där man gärna vill arbeta.”
För att försöka attrahera personal och rätt kompetens så försöker man synas i alla möjliga sammanhang, som t.ex. på olika jobbmässor och Högskolan i Jönköping. Precis som man vill ha ett gott rykte bland sina kunder och leverantörer, så vill man även ha det mot potentiella arbetssökande.
Vi avslutar med att fråga om framtiden, och var man ser sig själva om 5 år. ”Då skulle jag gissa att vi kanske är dubbelt så stora som idag”, säger Jesper. Han tänker att man har blivit jätteduktiga på klimatsmarta och energisnåla specialmaskiner. Att man är fler som arbetar med detta, och är en del i hela regionens framgång. Det finns så många otroligt duktiga företag i den här regionen. ”Det spelar ingen roll var man är i Sverige och går in i ett rum så är det någon i Gnosjöregionen som har tillverkat stolarna, listerna eller något annat. Det finns överallt. Det är en viss företagaranda i den här regionen.”
I år är det 20 år sedan Scandinavian Kartway byggdes bredvid Scandinavian Raceway i Anderstorp, och vi har träffat Daniel Klingvall, VD för Scandinavian Kartway, för att prata om verksamheten, vägen dit man är idag och framtidsplanerna.
Innan gokartbanan i Anderstorp byggdes bedrevs verksamheten vid Speedwaybanan i Gislaved, där man startade sin verksamhet redan 1996. Man etablerade även verksamhet på motorbanan i Anderstorp och hade ett tag två gokartbanor igång samtidigt, och eftersom det inte fanns något liknande i närheten fick man en bra start på verksamheten redan från början. Men med tanke på att det bedrevs annan verksamhet på de båda banorna i Anderstorp och Gislaved, så fick gokarten bara tillgång till en del strötider, och man bestämde sig till slut för att flytta ihop dom båda verksamheterna till ett och samma ställe. Platsen som man hittade, mittemot Scandinavian Raceway i Anderstorp, blev perfekt, eftersom det redan var ett etablerat motorsportområde. Invigningen gick av stapeln med pompa och ståt den 6 juni 2002.
Idén till verksamheten med hyrgokart har sin bakgrund i att Daniel som ung hade ett stort motorintresse, och tävlade i gokart tillsammans med sin pappa. Ända sedan man startade verksamheten med hyrgokart har intresset från allmänheten varit stort, med många som kommit för att köra, och tack vare det stora intresset för gokartbanan har man med tiden växt sig allt starkare. Något som gjort att man nu kunnat anställa personal på heltid, samt har större möjligheter att börja lägga fokus på att utveckla verksamheten och att synas mer utåt.
I år har man även kunnat ha bemanning i cafeterian för första gången, med lite enklare förtäring som glass och kaffe. Tidigare var det något kunderna behövde förboka när man kom för att köra. Till nästa år tänker man försöka utöka utbudet i cafét eftersom det fallit så väl ut i år.
Idén att gokartbanan skulle utformas som en kopia av Scandinavian Raceway kom egentligen till av en ren slump när Daniel och hans pappa satt och diskuterade och bollade idéer, och det är samma arkitekt som en gång ritade den stora motorbanan som har ritat gokartbanan. Scandinavian Raceway har alltid varit älskad av Formel 1 förarna för att den är så lättkörd, och att kopiera en Formel 1 bana är det ingen annan som har gjort, såvitt Daniel vet, vilket gör den unik i sitt slag. Att det enbart bedrivs uthyrningsverksamhet på Scandinavian Kartway är också något som skiljer den från andra gokartbanor, där det är vanligt att man har både tränings- och hyrkartsverksamhet.
Gokartbanan är öppen under april till oktober, och den stora delen av besöken utgörs av förbokade tider, men under sommaren är det även öppet för drop-in varje dag mellan kl 12-18. Den största delen av besökarna sommartid består av turister, där man uppskattar att ca 10% är utländska turister, och av den resterande delen besökare är 80% svenska turister. Att det är många som åker långt, upp till 1-1,5 timmar för att komma och åka gokart, är inget ovanligt. Man ser också att många av turisterna återkommer från år till år. Det kan till exempel vara turister som köpt sommarboende i området och därför återkommer flera år i rad. Men många hittar även till gokartbanan tack vare andra aktörer i området, som till exempel hotellen i närområdet, samt dom stora turistattraktionerna Isaberg Mountain Resort och High Chaparal.
Förutom förbokade grupper och drop-in tider så har man även satt igång att anordna tävlingar, till vilka man kan anmäla sig en och en. Dessa tävlingar är öppna för alla, men det är framförallt många entusiaster och motorsportintresserade som anmäler sig och kör.
Att det är populärt att komma och åka gokart visar sig inte minst på hur svårt det ibland kan vara att få tag i en ledig körtid. Vissa tider är extra populära, som t.ex. fredag eftermiddag. Dessa tider kan vara fullbokade flera veckor framöver, och ibland är det så mycket som upp till 1,5 timmes kö för att få köra på drop-in.
Ibland känner Daniel nästan att det hade behövts en bana till för att alla ska hinna få köra, eller eller att man släpper ut fler gokarts på banan samtidigt. Men att ha fler bilar på banan är inget alternativ här, utan man är väldigt noggrann med att kunderna ska ha en bra körupplevelse när dom kommer hit, och man håller noga på dom regler man satt upp. Både för att skydda kunderna, och sig själva. En del bra rutiner som kom under pandemin har man också fortsatt att ta med sig. Som t.ex. rutinen att sprita av alla hjälmar efter att dom använts. Nu känns det helt obegripligt att man inte gjort det tidigare, säger Daniel.
Även under pandemin rullade verksamheten på bra för gokartbanan, även om det såklart inte var lika många turister eller företag som kom under den här perioden. Men sedan restriktionerna släppts har både turister och företag kommit tillbaka. Och trycket har varit enormt, säger Daniel. Den här säsongen har varit bra, med många besökare, och man uppskattar att man har ca 5000 besökare om året (sommartid).
För företag finns även möjlighet att ha konferens på Skandinavian Kartway. Man kan då antingen välja att ha hela konferensen på gokartbanan, med caterad mat från Hotell Åsen i Anderstorp, eller att enbart förlägga nöjesdelen av sin konferens på banan. Det är relativt många som bokar sig på konferens och kör gokart samtidigt. Man uppskattar det till att man har ca 50 st om året, där 10-15 st har förlagt hela konferensen hos Skandinavian Kartway.
Det är även många företag som gärna syns tillsammans med gokarten, med tanke på att det är en fartfylld och rolig aktivitet, och att det är så mycket folk som kommer och kör på banan. Man erbjuder därför reklamplatser både på sina bilar och på skyltar.
Vi styr samtalet vidare in på hur man ser på framtiden, och var man ser sig själva om 5 år. Svaret vi får från Daniel är att drömscenariot såklart är att kunna ha fler anställda och kunna erbjuda utökade öppettider. Men han inflikar också att kunderna idag är väldigt duktiga på att titta på hemsidan och förhålla sig till dom öppettider man har.
Sen är det elmotorer på gång även i den här branschen, fast Daniel själv tycker att det hör till att det dånar och ryker lite när man kör gokart. Så om det är något att satsa på återstår att se. Men i övrigt gör man såklart vad man kan för att försöka minska sin miljöpåverkan, bland annat genom sortering, och genom att man har satt upp solceller på anläggningen.
Man försöker hela tiden att utveckla och förbättra verksamheten. Nu inför 20-årsjubileet har man t.ex. gjort ny hemsida, investerat i nya gokarts för barn och en ny gokart anpassad för funktionshindrade. Den man tidigare hade har utnyttjats så väl att den nu har slitits ut. Den är populär och lockar även långväga besökare, men när den används bokar den också upp hela banan berättar Daniel. Anledningen till det är dom regler man har, där man är noga med att inte blanda sina grupper (dvs att man inte blandar barn, vuxna osv), just för att minska riskerna och för att öka kundernas trygghet. Att införskaffa en ny gokart för funktionshindrade är en stor investering, men något man vill jobba vidare med, och det behöver även investeras i nya vuxenbilar till nästa säsong. Man försöker hela tiden att arbeta långsiktigt och ge gokartbanan ett lyft, och det finns även planer på ett större projekt framöver. Men vad det är vill Daniel än så länge hålla hemligt.
Avslutningsvis frågar vi vad dom ser som sina största utmaningar, och svaret vi får är att det framförallt är att hitta bra och duktig personal. Det är inte så att man behöver vara en mekaniker för att arbeta på gokartbanan, men man behöver vara bra på att ta folk och kunna prata inför stora grupper, säger Daniel.
Ytterligare en utmaning som man står inför är att det förmodligen kan bli brist på reservdelar i höst och under nästa år. Det tillverkas t.ex. mycket däck i Ryssland vilket kan ställa till problem framöver. Däremot är Daniel inte så orolig för att höjda mat-, bensin- och elpriser kommer göra att folk drar öronen åt sig och inte kommer till gokarten. Han tror att folk även framöver kommer vilja unna sig att ha lite roligt ibland.
Vi avslutar samtalet i en positiv anda genom att diskutera nöjda kunder och recensioner, och får höra att man har den bästa recensionen i Sverige på Googles rating, något man gärna tillskriver sin duktiga personal. Både sin heltidsanställda och dom sommarjobbare man har.
