Vi träffade Jacob Nilsson, VD på Axjo Group, för att prata om Perstorp Plastic Systems, PPS, och hur den verksamheten hamnade hos Axjo i Gislaved.
PPS är i grunden ett bolag grundat i Perstorp, där man tillverkade pallar, lådsystem och soptunnor. Bolaget, som hade en bra utveckling, såldes från Perstorp AB till olika investmentgrupper, och i takt med att bolaget växte ute i Europa blev fokuset på Sverige allt mindre. Dåvarande VD, Wiking Henriksson, blev till slut utköpt och avslutade sin tjänst i bolaget. Efter några år började gamla kunder höra av sig till honom eftersom de inte längre kunde få tag i sina produkter. Wiking beslutade sig då, 2010, för att starta ett nytt bolag med säte i Malmö, som fick förkortningen PPS. Man började samarbeta med en verksamhet i Kina och tog fram ett nytt förvaringssystem för smådelsförvaring, med en mängd smarta lösningar, som att de t.ex. var travbara, hade lock och hjul i bakkant. Det här nya systemet slog dock inte fullt ut hos kunderna och det, tillsammans med en pandemi, gjorde att Wiking en dag hörde av sig till Jacob på Axjo med frågan om man ville ta över bolaget.
Bara någon månad innan Wiking Henrikssons telefonsamtal hade man inom Axjo suttit och tittat på hur man skulle kunna bredda sig inom deras hållbarhetskoncept Greenology, och börjat fundera på just lådsystem, där man såg att det fanns många stora aktörer men inget fokus på hållbarhet. Här fanns alltså en möjlighet till utveckling. Wikings erbjudande om att ta över bolaget kom med andra ord väldigt lägligt. ”Vi satt ner igen och bestämde att om vi ska satsa på det här så ska vi göra det med ett hållbarhetsfokus”, berättar Jacob. ”Bara erbjuda produkter i Greenologymaterial, och dessutom med all produktion på plats i Gislaved.” Så för ungefär två år sedan tog Axjo Group över bolaget, stängde verksamheten i Kina, flyttade hem alltihop till Gislaved och satsade en rejäl slant på att ta fram ett helt nytt komplett sortiment som passade marknaden. Man har gjort en ordentlig nyutveckling och är just nu den aktör som är mest komplett på smådelsförvaring på marknaden. Det är en stor efterfrågan i både Tyskland, Frankrike, Holland och Belgien. Under det senaste året har PPS i princip tagit över marknaden för detta sortiment i norra Europa, och tittar nu på att fortsätta rulla ut det söderöver. En ny säljstruktur har byggts upp, och signalerna från de stora distributörerna är att det finns ett stort intresse av hållbarhet även där. Många kunder efterfrågar hållbara alternativ, men det finns få som kan leverera det, så det finns en stor marknad för PPS produkter.
Det gamla bolaget, Perstorp AB, som numera ägs av koncernen Schoeller Allibert, finns fortfarande kvar och är en stor konkurrent till PPS. Även om man inte har samma fokus på Sverige och det sortiment som PPS har, det vill säga smådelsförvaring, då deras fokus främst ligger på stora lagersystemlösningar.
Nytt distributionscenter
Smådelsförvaring är den stora biten i PPS sortiment, men det finns tankar på att bredda sortimentet och man börjar ta mark även inom retail- och logistiklösningar. I och med detta har man nu även beslutat sig för att flytta PPS logistik till nya lokaler. Behovet av ett eget distributionscenter för PPS produkter har blivit märkbart, då det skiljer sig rätt mycket från Axjos verksamhet. PPS har många kunder som behöver en högre servicegrad och annan typ av distrubtion. ”En grossist säljer nu, och då måste man också kunna leverera nu”, som Jacob säger, något som inte riktigt passar in i flödet för hur Axjo jobbar, där man har mer långsiktiga avtal. Dessutom behövdes helt enkelt mer utrymme.
I och med att man ville ha det nya distributionscentret i närheten av övrig verksamhet så gjorde man en överenskommelse med ägarna till Norden, om att hyra huset till sin verksamhet. Man är nu inflyttade och klara, och tanken är att verksamheten successivt ska byggas upp med ny personal allteftersom nya kunder och avtal kommer. Idag är det två heltidsanställda inom PPS, men man ser redan nu att det kommer behövas mer personal framöver. Det ska bli en egen organisation dit det bland annat kommer behövas innesäljare och logistikansvariga. Annonser på nya tjänster kommer ut över julen och sedan ska det anställas successivt under första kvartalet 2023. Man tror mycket på marknaden och på behovet av miljövänliga lådor inom bland annat e-handel och många andra områden. Det nya lagret med allt vad det innebär är en stor investering, men man tror att det här kommer att kunna bli riktigt stort.
Vad är Greenology?
Greenology är Axjo Groups svar på hållbarhet. Man började med återvunna material redan 2001, och har sedan dess jobbat vidare med konceptet och idag produceras runt 97% av alla produkter i återvunna material. Målet är att det ska vara 100% år 2025.
I Axjo Group ingår även Drumster, ett appbaserat verktyg där man kan ta tillbaka och återvinna produkterna. ”Bra produkter förtjänar ett andra liv”, säger Jacob. Kunderna använder appen för att skicka tillbaka gamla produkter, och får genom det en cash-back, ”pant”. Produkterna som kommer tillbaka repareras, tvättas och säljs sedan på nytt, till ett rabatterat pris. Skulle produkterna vara trasiga så mals dom istället ner och materialet återanvänds.
Man har jobbat på det här sättet i ett antal år nu, framför allt i Finland där man nu är störst på marknaden. I Sverige är det här konceptet nyare, men man växer kraftigt, och med PPS är tanken att man kommer erbjuda den här tjänsten i handelslösningar där man har stora lådflöden. Där kan man då sortera ut trasiga lådor, scanna in dom i appen, så hämtas de upp och materialåtervinns, och man får tillbaka materialet i nya produkter. En annan stor konkurrensfördel, som man idag är ensam om att erbjuda, är också en ny tjänst inom återvinning där man även tar annat spill, förutom PPS egna lådor. På så sätt kan man minska sina kunders svinn och tillverka nytt plastgranulat av detta!
Det är många nya kunder som kommer in till koncernen med hjälp av Greenologykonceptet. På koncernnivå är det 90%, och inom PPS är det ännu fler. Hållbarhet har, under det senaste året, seglat upp som det viktigaste argumentet före pris.
Att man inom koncernen idag ligger så långt fram i utvecklingen vad gäller hållbarhetsarbetet säger Jacob hade mycket med dåvarande konkurrenssituation, och timing, att göra. År 2001, när man började att arbeta med återvunna material, var det för att få en stabilare prisbild och kunna sätta fasta årspriser mot kunderna, vilket inte var lika lätt med nyvunnen plast som följde oljepriserna. I och med att man såg fördelarna med att arbeta på det här sättet, samt att det dessutom blivit mer och mer populärt de senaste åren, har det varit en huvuddel av affärsidén att låta hållbarhetstänket växa vidare. Man har satsat mycket pengar på utvecklingen i och med ett eget labb, Greenology Tech Center, där man testar alla inkommande material.
Vad är fördelen med att vara verksamma i vår kommun?
”Det är ett väldigt bra säljande argument att vara från Gnosjöregionen”, säger Jacob. Särskilt i Sverige. Just för att det är så många framgångsrika företag som kommer härifrån. ”Är det något problem, ekonomi som hackar eller pandemi, så lyckas den här regionen alltid komma upp med nya idéer”, fortsätter Jacob. Och den här dynamiken smittar av sig när man anställer folk i området, det följer med in i bolaget.
Man säger också att man har ett bra samarbete med många bolag runtom, och leverantörer av utrustning finns här lokalt. Många upplever att det varit svårt att rekrytera, men på Axjo tycker man tvärtom att det varit ganska lätt, och man tror att just Greenology har varit en del av detta. Att man idag gärna vill arbeta hos en arbetsgivare som har ett långsiktigt tänk. Man har även folk som kommer utifrån och söker tjänst i Axjo Group, men det är tyvärr svårt med boende häromkring. Så det är många på företaget som pendlar in.
Utmaningar
För PPS är utmaningen fortfarande att man är en liten aktör med ett smalt sortiment, även om man är störst på smådelsförvaring. Jämför man med dom större konkurrenterna så har dom emballagesystem inom många områden. Utmaningen för PPS är att man hela tiden måste bygga nytt och tänka ut egna koncept, men man håller på med egna patentlösningar för lådorna så att man kan bli ett mer känt namn.
Var ser ni er om 5 år?
En 5-årsplan har man inte helt klar för sig vad gäller PPS, berättar Jacob, men däremot 3 år. Då tror man på en rejäl ökning, att det ska kunna bli en riktigt bra, egen fabrik framöver som bara producerar lådor. Man säger sig ha planer även inom fler områden, och att kunna bredda sig rejält på de delar man redan har – men bara inom återvunnen plast. Som Jacob säger, ”Vi kanske inte är billigast, men vi har en helhet som vi tror att de kunder vi vänder oss till vill ha.”
Man är inte orolig för tillväxten, men ser att det kan finnas en utvecklingsbegränsning i hur snabbt man kan växa. Marknaden finns där, och de stora distributörerna är väldigt sugna på att plocka in PPS produkter.
Att vara ny på marknaden kan också vara en fördel, just i att kunna tänka i nya banor och nya lösningar. För de stora aktörerna som finns idag som redan har kompletta sortiment, blir det dyrt att byta tankesätt. Så det är inte bara nackdelar att inte ha ett fullt sortiment idag på andra områden än smådelsförvaring.
Den här typen av produkter som PPS har fungerar väldigt bra att producera i ett högkostnadsland. Man ser att kostnadsbilden blir lägre av att ha produktionen här hemma, och dessutom kapas den långa leverantörskedjan. Man kan bli snabb på marknaden om en kund vill ha en speciallösning. Dessutom kan man inte göra det här med Greenology i Kina. Dom har inte tillgång till tekniken och materialflöden som man kan lita på.
Man tror väldigt mycket på PPS inom Axjokoncernen. ”Om allt går vägen kommer det bli bra omsättning rätt fort”, avslutar Jacob.
Den 9 december anordnades Jultorget i Gislaved centrum där 12 torghandlare mötte upp, tillsammans med 6 UF-företag, och bidrog till liv och rörelse och handel på gågatan och torget.
Att utveckla handeln och att arbeta med lokalt odlad mat har blivit tydligare de senaste åren och vi behöver bli mer självförsörjande på livsmedel.
I höstas presenterades en undersökning som Hushållningssällskapet gjort på uppdrag av Enter och Gislaveds kommun. Undersökningen visade att vi inom kommunen producerar livsmedel som kommer räcka till våra invånare fram till den 16 januari. Tar vi dessutom bort allt matsvinn så räcker maten ungefär två månader längre. I rapporten gavs också förslag på olika åtgärder som vi nu kommer att jobba vidare med, och att anordna torghandel med fokus på mat, lokalproducerad så långt som möjligt, ligger i linje med det vi vill göra.
Torghandeln var uppskattad av både besökarna och handlarna, och det är tänkt att det ska blir en fortsättning på torghandeln i Gislaved.
Initiativet kommer från Vicky Ekwall som i våras ställde frågan till Enter om att jobba för en torghandel i Gislaved. Hon har sedan dess varit drivande i frågan och själv stått på gågatan och sålt fisk från Tiraholm andra fredagen i varje månad, sedan i maj.
”Nu tar jag lite ledigt men i mars är jag tillbaka igen” säger Vicky från Tiraholms fisk.
Andra fredagen i mars kommer alltså Vicky tillbaka med sin fiskvagn, och då hoppas vi även att fler av de som var med på jultorget vill komma tillbaka.
Grattis till kommunens företag! Vi behåller vår andra plats i 2022 års tillväxtindex för Jönköpings län, enligt kreditupplysningsföretaget Syna.
Kommunens företag ligger fortfarande i toppen för tillväxt i Jönköpings län. Likt förra året hamnar vi på andra plats bland länets kommuner. På första plats kommer Gnosjö och Vaggeryd blir trea. Synas tillväxtindex uppmuntrar en stabil utveckling i näringslivet och lyfter fram kommuner där många företag växer.
– Det är en fantastisk insats av näringslivet! Men vi behöver hela tiden utveckla leveransen av bra service till våra företag. Synas undersökning bygger på skarpa siffror, vilket är en grundläggande återkoppling från näringslivet att det finns bra förutsättningar att driva företag i Gislaveds kommun, säger Anton Sjödell, (M), kommunalråd med ansvar för näringslivsfrågor kommunstyrelsens 1:e vice ordförande.
Bred och stabil tillväxt i det lokala näringslivet
I kommunen finns det 131 företag som samtliga har ökat sin omsättning, nyanställt och gått med vinst under 2022. Det visar undersökningen Bästa Tillväxt 2022 som kreditupplysningsföretaget Syna gjort.
Två företag som gått framåt under året är Isaberg Rapid och Skeppshultscykeln. Vi ställde frågan vad resultatet från Synas undersökning betyder för dem:
– Fantastiskt att verka i en region som är företagsvänlig och har god tillväxt! Vi går mot betydligt tuffare tider och därför är det extra skönt att vi har detta som en bra utgångsposition, säger Mikael Schentz, VD Isaberg Rapid.
– Det är ett bevis på att vi har agerat rätt under de svåra tiderna under pandemin, säger Jonas Andersson, VD Skeppshultscykeln.
Historiskt starkt näringsliv
Leif Österlind, näringslivschef, berättar att det finns ett starkt näringsliv i kommunen historiskt sett och man arbetar för att det ska vara så över tid. Näringslivets villkor och förutsättningar kan bli ändå bättre. Det gäller att hitta nya vägar och att vända problem till möjligheter, vilket näringslivet är bra på.
– Att en kommun av Gislaveds storlek hamnar på andra plats i länet är mycket glädjande. Det betyder mycket att företagen växer, anställer och genererar intäkter för kommunen och landet. Dessa intäkter skapar förutsättningar för kommunal service och en positiv utveckling i kommunen, säger Leif Österlind.
Utmärkelsen Bästa Tillväxt
Kreditupplysningsföretaget, Syna, granskar årligen tillväxten i Sverige och delar ut priset Bästa Tillväxt till den kommun i varje län där företagen växer bäst. Syna granskar boksluten från alla svenska aktiebolag och utmärkelsen går till den kommun som har störst andel företag som nyanställer, ökar sin omsättning och går med vinst.
Konkreta fakta mäter företagen
Tre värden mäts när Syna granskar företagen:
Andelen företag som har en ökning av omsättning med fem procent mellan de två senaste årsredovisningarna.
Andelen företag som ökat antalet anställda mellan de två senaste årsredovisningarna.
Andelen företag som går med vinst enligt senaste årsredovisningen.
Av dessa tal skapas ett tillväxtindex som används för att jämföra kommunerna. Den bästa tillväxten finns där de flesta växer. Bred tillväxt skapar stabila regioner. Därför är bästa tillväxt en viktig värdemätare.
Det har nu gått ett år sedan nätverket ”Kvinnor Leder” startades upp och vi har pratat med Linnéa Park Lindahl, som är en av deltagarna, om hennes reflektioner kring arbetet i nätverket. Linnea är auktoriserad revisor och delägare i Actis Revision & Redovisning med kontor i Anderstorp och Smålandsstenar.
Bakgrunden till nätverket är att vi i Jönköping ligger i botten när det gäller kvinnligt företagande och representation i styrelser, såväl ordförande som ledamot. För att kunna vara med och förändra detta startades därför Kvinnor Leder, ett nätverk där deltagarna kommer från företag i olika branscher och storlekar.
Vi har bett Linnea om några reflektioner efter nätverksträffarna som genomförts under 2022.
”Det har varit väldigt nyttigt och lärorikt att träffa andra företagare i samma situation som mig själv. Jag har under många år konsultat andra som driver företag, så det är väldigt roligt att få göra det jag brinner för i egen regi tillsammans med mina kollegor. Det har varit bra att ha fått utmana mig själv att både tänka och diskutera i olika perspektiv och situationer. Fördelen med nätverket har varit den härliga mixen av människor, kompetenser, branscher med olika utmaningar. Jag kommer definitivt ha en fortsatt dialog och samarbeta med flera av dem.”.
Vi passade även på att ställa några frågor om hur Linnéa ser på framtiden för sitt och andra företag i regionen.
”Just nu är det många både utmaningar och möjligheter för företagen runt om i regionen. Vi har de senaste åren lärt oss att det kan växla snabbt i omvärlden. De senaste åren har vi både upplevt en pandemi och krig i närområdet. Vi arbetar för att skapa möjligheter och mervärden för kunden. Våra tjänster på Actis Revision & Redovisning är än mer efterfrågade i oroliga tider och det känns värdefullt att få bidra med vår kunskap och kompetens i både lätta och svåra tider”.
Linnéa trivs med att driva företag i Gislaveds kommun. Hon tycker att det är roligt att verka i ett område med så fin företagskultur och engagerade företagsledare som GGVV området har.
”På Actis märker vi att den lokala närvaron, vårt personliga bemötande och vår flexibilitet är uppskattat. Att våra kunder rekommenderar oss till andra, är det finaste kvittot vi får på att vårt arbete är uppskattat. Många tror att en revisor är ett nödvändigt ont, men vi kan och vill bidra till mycket mer än att bara granska årsredovisningen och styrelsens förvaltning, vi vill vara en närvarande part och ett självklart bollplank när frågor dyker upp under året. Det är samarbetet mellan oss och kunden som ger det bästa resultatet”, avslutar Linnéa.
Tomtenissarna är försvunna och snart är det jul. Tomtefar och tomtemor har letat överallt men kan inte hitta nissarna, så nu behöver vi din hjälp att samla familjen. Du kan hjälpa till att hitta nissarna genom att göra en nisse hemma och ställa ut bredvid tomten.
Idag kom några av nissarna tillrätta när barnen på Solrosens förskola, avdelning Myran, i Anderstorp kom och lämnade sina tomtenissar på torget i Anderstorp. Där fick dom även träffa biet Love och blev bjudna på pepparkakor som tack för att dom hittat några nissar.
Imorgon den 8/12 kl 9.30 kommer förskolebarn i Smålandsstenar att göra samma sak, lämna nissar som dom tillverkat till tomtefar. Och i samband med Jultorget på fredag den 9/12 kommer Montessoris förskola och lämnar sina tomtenissar på torget i Gislaved, kl 9.30. Därefter är alla välkomna att fortsätta tillverka och ställa dit egna tomtar fram till jul, så att tomtefar får sällskap av riktigt många små nissar.
Under 2021 ökade omsättningen i Gislaved med 9,7 procent jämfört med föregående år, och snittköpet ökade med hela 24 procent. Det visar rapporten Cityindex som HUI Research har tagit fram i samarbete med Fastighetsägarna.
Dagligvaruhandeln i Gislaved stadskärna ökade under 2021 med 7,4 procent. Det är en starkare utveckling än jämförbara städer som i snitt ökade försäljningen av dagligvaror med 2,4 procent.
Omsättningen inom kommersiell service, som består av flera olika typer av aktörer, exempelvis frisörer, resebyråer, skönhetssalonger, kemtvätt och skräddare, tappade 3,2 procent. Försäljningen av hem-och fritids varor, där byggvaror, elektronik och möbler ingår, ökade 9,8 procent av sin omsättning i Gislaved vilket är bättre än snittet av jämförbara städer. Försäljningen inom beklädnad, där skor och kläder ingår, ligger verkligen högt i Gislaved, med en ökning på 15,8 procent, jämfört med snittet av andra motsvarande städer där ökningen var 7,8 procent.
– Gislaveds omsättningsutvecklingar visar att vi kommer tillbaka till stadskärnan efter pandemiåren och att stadskärnan är en plats där vi gärna umgås, handlar och tar del av upplevelser. Vid besök i Gislaveds stadskärna så är man också beredd på ett högre snittköp än andra jämförbara städer. En viktig insikt när det återigen väntar tider av osäkerhet, säger Elin Rickardsson på Fastighetsägarna.
Om Cityindex
Cityindex är en nationell rapport som beskriver omsättningsutvecklingen för detaljhandeln, restaurangnäringen, hotellbranschen och kommersiell service i Sveriges 107 stadskärnor det senaste året. Rapporten är ett samarbete mellan Fastighetsägarna och HUI Research. Projektet utgår från en enhetlig definition av stadskärnor, som baseras på befolkningstäthet och förekomst av kommersiell service, vilket gör resultaten jämförbara över tid och mellan landets olika stadskärnor
