Lucas och Anneli Normark har jobbat inom ICA i 25 år, i olika butiker och med olika befattningar. De har länge sökt en butik att driva på egen hand, och flyttade i december hit från Kumla för att ta över butiken i Anderstorp. Från och med den 1 januari 2023 kan dom nu titulera sig som dom nya ICA-handlarna i Anderstorp.
Berätta lite kort om er verksamhet
Vi har idag 12 anställda, varav 10 på heltid. Butiken har ett bra centralt läge i Anderstorp och vi ser att det finns en stor potential i att utveckla butiken i framtiden. Vår målsättning är att ha en butik som tillgodoser kundernas behov och som kan mat och sina produkter, och vi känner att det finns en stor potential i kundstocken som historiskt sett alltid varit en trogen kundgrupp.
Vad är på gång i verksamheten? Nyheter?
Vi öppnar upp i butiken för mer rymd och för att bättre använda alla ytor i butiken. Här kommer bli ny inredning för blommor och butiksbageri. Samtidigt ser vi över sortimentet för att tillgodose våra kunders önskemål. Vi vill erbjuda en butik som stämmer överens med vad våra kunder vill handla! Snabbkassor kommer installeras och i framtiden hoppas vi eventuellt även kunna erbjuda självscanning.
Vi har skapat en ny Instagram och Facebook-sida för butiken där vi löpande kommer att presentera nyheter och tävlingar (icasupermarketanderstorp)
Personalen är en viktig resurs för oss och något som kommer högt på agendan är att arbeta med ett personalutvecklande ledarskap.
Vi ser mycket positivt på framtiden och fokuserar på att jobba med det trevliga kundmötet. Vi vill också jobba för att butiken ska vara en del av orten med engagemang i ortens föreningsliv och organisationer.
Vad ser ni som era största utmaningar
Som för många andra är det såklart omvärldsläget med energifrågan och inflationen, som driver prisbilden. Vi märker att kunder handlar mycket på kampanjer och gör mer planerade inköp. Så vi måste se till att ha rätt varor, och kampanjvaror på lager.
Vad ser ni er om 5 år?
Då tänker vi att vi har en förnyad butik, där vi har utökat med mer manuella punkter som t.ex. chark. Och att vi kommer vara mer engagerade i ortens föreningsliv och organisationer.
Avslutningsvis, vad tycker ni är det bästa med att bo och verka i Gislaveds Kommun?
Bemötandet och öppenheten, att människor är så villiga att hjälpa till. Vi har fått ett väldigt positivt mottagande.
Och själva är vi naturälskande outdoormänniskor så vi känner att vi kommer trivas bra med alla dom möjligheter som finns i det här området.
Vid årsskiftet startades kommunens nya organisation upp, en organisation som numera består av sex nämnder och fem förvaltningar. En av dessa förvaltningar är samhällsutvecklingsförvaltningen där de verksamheter som bidrar till attraktivitet, samhällsutveckling samt goda boende- och livsmiljöer finns samlade. Ny chef för denna förvaltning är Jenny Axelsson.
Lite kort Jenny, vem är du?
Jag är uppvuxen i Värmland, Bergslagen, men numera bosatt i Halmstad. Fyller 49 år i år, och är som sagt förvaltningschef för nya samhällsutvecklingsförvaltningen sedan 1 januari. Jag har en bred bakgrund med mycket arbete i kommunala organisationer.
På fritiden tycker jag mycket om att vara utomhus och har fyra hundar som jag lägger mycket tid på, två springerspaniels och två borderterriers. Tycker om litteratur, läser mycket, och är i grund och botten bibliotekarie.
Vad finns i samhällsutvecklingsförvaltningen? Vad hittar vi där?
Samhällsförvaltningen är en stor förvaltning där man har lagt in flera före detta mindre förvaltningar. I den startorganisation som vi börjat arbeta utifrån så finns åtta avdelningar; tekniska avdelningen, VA, serviceavdelningen, fastighetsavdelningen, kulturavdelningen, fritid och folkhälsa, måltid och bygg och miljö. Så det är en förvaltning med stor bredd. De två största avdelningarna sett till personal, är måltid och serviceavdelningen, och totalt är det över 400 personer som arbetar i den nya förvaltningen.
Det här är en förvaltning som tillsammans ska arbeta för den här traktens utveckling och tillväxt. Den är en viktig och stark kugge i kommunens arbete med platsens tillväxt. Både tillväxt i att det ska bli fler bostäder, fler företagsetableringar etc., men också om nuet och att kunna arbeta bra internt för invånarna här och nu. Sen har vi också destinationsstödet, turismutvecklingen och att få hit fler besökare. Själva driften av det man möts av som besökare ligger hos den här förvaltningen.
Kan man säga att man med den här nya förvaltningen, med dess olika avdelningar, får en tydligare bild av uppdraget och att det blir en bättre helhet?
Ja det är så vi ska ha det. Vi måste jobba tillsammans, samordnat. Vi kan inte ha olika bild av prioriteringar och vi kan heller inte ha områden där vi arbetar för oss själva och har en egen agenda. Det handlar helt enkelt om att vi tillsammans ska ha samma målbild, och att vi jobbar tillsammans för att ta oss dit. Både i små saker och i stora processer.
Vad är skillnaden mellan att leverera och planera, och att tänka och utveckla?
För mig är det en stor skillnad. Men man gör ingen bra leverans utan att först planera. I en kommun är det politiken som ger oss uppdrag. Men utifrån uppdragen vi får ska vi planera för när och hur vi genomför dom, och själva leveransen hänger på att man har samma bild internt i organisationen. Vad som ska ske, vem som ska göra det och att det också blir gjort.
Vad ser du för målbild för kommunen nedbruten i din förvaltning, för näringslivet?
Riktat till näringslivet så är det att man ska kunna växa, och för de företag som ännu inte finns så ska det vara lätt att starta upp. I dom här frågorna finns det många delar som har med kommunen att göra. Dels att det finns en plats att bygga på, att det finns tillgänglig mark. Men sen är det många andra delar som kommunen har kontakt med företagen om, som t.ex. tillstånd. I den kontakten med kommunen är det viktigt att det är lätt att få dom svaren man behöver.
Nu står kommunen inför att revidera sin översiktsplan, och det är ett jätteviktigt arbete där politiken kommer att peka ut hur och var man tänker sig att kommunen ska växa. Utifrån det måste vi sen planera vidare att det bland annat finns byggbar mark. Det här är processer som är ganska långa. Men vi har också ett här och nu där vi ser att vi behöver starta upp ett antal detaljplanearbeten med industrimark för att möta det behovet som ligger inom ett par år.
När man går in och blir ansvarig för en så här stor grupp, med åtta olika avdelningar, kan man hitta några prioriteringar? Vad hugger du tag i nu?
Internt är det att fortsätta forma förvaltningen tillsammans med min ledningsgrupp och andra, så att den är så bra utformad som möjligt för att genomföra sitt uppdrag. Att se till att Gislaveds kommun fortsätter växa. Både med inflyttade personer, med företag och med besökare. Sen kommer politiken att tydliggöra för oss vilka prioriteringar dom har, och det är dom prioriteringarna som vi sen ska leverera på.
Det din förvaltning jobbar med ska syfta till att knyta ihop, förtydliga, förstärka, och utveckla. Gör man det genom att fokusera på intäkter, eller är prioriteringen också på kostnadssidan?
För att ge ett kort svar så måste en kommun som vill växa satsa på aktiviteter för tillväxt. Det skapar intäkter och det ger ett värde här och nu till dom som bor här. Så för att kunna utvecklas måste man först satsa och investera, det gäller inte minst markfrågan. Det är självklart så att vi som kommun måste göra dom insatser nu som skapar byggbar mark. Det kostar initialt, men ger sen mångfalt tillbaka.
Avslutningsvis, när man är i kontakt med kommunen, vad ska man känna?
Kontakten ska vara i trevlig och god anda, svaren ska vara tydliga, och det ska vara i stöttande andemening. Vi ska ge bra, snabba, tydliga och begripliga svar.
Vi träffade Jacob Nilsson, VD på Axjo Group, för att prata om Perstorp Plastic Systems, PPS, och hur den verksamheten hamnade hos Axjo i Gislaved.
PPS är i grunden ett bolag grundat i Perstorp, där man tillverkade pallar, lådsystem och soptunnor. Bolaget, som hade en bra utveckling, såldes från Perstorp AB till olika investmentgrupper, och i takt med att bolaget växte ute i Europa blev fokuset på Sverige allt mindre. Dåvarande VD, Wiking Henriksson, blev till slut utköpt och avslutade sin tjänst i bolaget. Efter några år började gamla kunder höra av sig till honom eftersom de inte längre kunde få tag i sina produkter. Wiking beslutade sig då, 2010, för att starta ett nytt bolag med säte i Malmö, som fick förkortningen PPS. Man började samarbeta med en verksamhet i Kina och tog fram ett nytt förvaringssystem för smådelsförvaring, med en mängd smarta lösningar, som att de t.ex. var travbara, hade lock och hjul i bakkant. Det här nya systemet slog dock inte fullt ut hos kunderna och det, tillsammans med en pandemi, gjorde att Wiking en dag hörde av sig till Jacob på Axjo med frågan om man ville ta över bolaget.
Bara någon månad innan Wiking Henrikssons telefonsamtal hade man inom Axjo suttit och tittat på hur man skulle kunna bredda sig inom deras hållbarhetskoncept Greenology, och börjat fundera på just lådsystem, där man såg att det fanns många stora aktörer men inget fokus på hållbarhet. Här fanns alltså en möjlighet till utveckling. Wikings erbjudande om att ta över bolaget kom med andra ord väldigt lägligt. ”Vi satt ner igen och bestämde att om vi ska satsa på det här så ska vi göra det med ett hållbarhetsfokus”, berättar Jacob. ”Bara erbjuda produkter i Greenologymaterial, och dessutom med all produktion på plats i Gislaved.” Så för ungefär två år sedan tog Axjo Group över bolaget, stängde verksamheten i Kina, flyttade hem alltihop till Gislaved och satsade en rejäl slant på att ta fram ett helt nytt komplett sortiment som passade marknaden. Man har gjort en ordentlig nyutveckling och är just nu den aktör som är mest komplett på smådelsförvaring på marknaden. Det är en stor efterfrågan i både Tyskland, Frankrike, Holland och Belgien. Under det senaste året har PPS i princip tagit över marknaden för detta sortiment i norra Europa, och tittar nu på att fortsätta rulla ut det söderöver. En ny säljstruktur har byggts upp, och signalerna från de stora distributörerna är att det finns ett stort intresse av hållbarhet även där. Många kunder efterfrågar hållbara alternativ, men det finns få som kan leverera det, så det finns en stor marknad för PPS produkter.
Det gamla bolaget, Perstorp AB, som numera ägs av koncernen Schoeller Allibert, finns fortfarande kvar och är en stor konkurrent till PPS. Även om man inte har samma fokus på Sverige och det sortiment som PPS har, det vill säga smådelsförvaring, då deras fokus främst ligger på stora lagersystemlösningar.
Nytt distributionscenter
Smådelsförvaring är den stora biten i PPS sortiment, men det finns tankar på att bredda sortimentet och man börjar ta mark även inom retail- och logistiklösningar. I och med detta har man nu även beslutat sig för att flytta PPS logistik till nya lokaler. Behovet av ett eget distributionscenter för PPS produkter har blivit märkbart, då det skiljer sig rätt mycket från Axjos verksamhet. PPS har många kunder som behöver en högre servicegrad och annan typ av distrubtion. ”En grossist säljer nu, och då måste man också kunna leverera nu”, som Jacob säger, något som inte riktigt passar in i flödet för hur Axjo jobbar, där man har mer långsiktiga avtal. Dessutom behövdes helt enkelt mer utrymme.
I och med att man ville ha det nya distributionscentret i närheten av övrig verksamhet så gjorde man en överenskommelse med ägarna till Norden, om att hyra huset till sin verksamhet. Man är nu inflyttade och klara, och tanken är att verksamheten successivt ska byggas upp med ny personal allteftersom nya kunder och avtal kommer. Idag är det två heltidsanställda inom PPS, men man ser redan nu att det kommer behövas mer personal framöver. Det ska bli en egen organisation dit det bland annat kommer behövas innesäljare och logistikansvariga. Annonser på nya tjänster kommer ut över julen och sedan ska det anställas successivt under första kvartalet 2023. Man tror mycket på marknaden och på behovet av miljövänliga lådor inom bland annat e-handel och många andra områden. Det nya lagret med allt vad det innebär är en stor investering, men man tror att det här kommer att kunna bli riktigt stort.
Vad är Greenology?
Greenology är Axjo Groups svar på hållbarhet. Man började med återvunna material redan 2001, och har sedan dess jobbat vidare med konceptet och idag produceras runt 97% av alla produkter i återvunna material. Målet är att det ska vara 100% år 2025.
I Axjo Group ingår även Drumster, ett appbaserat verktyg där man kan ta tillbaka och återvinna produkterna. ”Bra produkter förtjänar ett andra liv”, säger Jacob. Kunderna använder appen för att skicka tillbaka gamla produkter, och får genom det en cash-back, ”pant”. Produkterna som kommer tillbaka repareras, tvättas och säljs sedan på nytt, till ett rabatterat pris. Skulle produkterna vara trasiga så mals dom istället ner och materialet återanvänds.
Man har jobbat på det här sättet i ett antal år nu, framför allt i Finland där man nu är störst på marknaden. I Sverige är det här konceptet nyare, men man växer kraftigt, och med PPS är tanken att man kommer erbjuda den här tjänsten i handelslösningar där man har stora lådflöden. Där kan man då sortera ut trasiga lådor, scanna in dom i appen, så hämtas de upp och materialåtervinns, och man får tillbaka materialet i nya produkter. En annan stor konkurrensfördel, som man idag är ensam om att erbjuda, är också en ny tjänst inom återvinning där man även tar annat spill, förutom PPS egna lådor. På så sätt kan man minska sina kunders svinn och tillverka nytt plastgranulat av detta!
Det är många nya kunder som kommer in till koncernen med hjälp av Greenologykonceptet. På koncernnivå är det 90%, och inom PPS är det ännu fler. Hållbarhet har, under det senaste året, seglat upp som det viktigaste argumentet före pris.
Att man inom koncernen idag ligger så långt fram i utvecklingen vad gäller hållbarhetsarbetet säger Jacob hade mycket med dåvarande konkurrenssituation, och timing, att göra. År 2001, när man började att arbeta med återvunna material, var det för att få en stabilare prisbild och kunna sätta fasta årspriser mot kunderna, vilket inte var lika lätt med nyvunnen plast som följde oljepriserna. I och med att man såg fördelarna med att arbeta på det här sättet, samt att det dessutom blivit mer och mer populärt de senaste åren, har det varit en huvuddel av affärsidén att låta hållbarhetstänket växa vidare. Man har satsat mycket pengar på utvecklingen i och med ett eget labb, Greenology Tech Center, där man testar alla inkommande material.
Vad är fördelen med att vara verksamma i vår kommun?
”Det är ett väldigt bra säljande argument att vara från Gnosjöregionen”, säger Jacob. Särskilt i Sverige. Just för att det är så många framgångsrika företag som kommer härifrån. ”Är det något problem, ekonomi som hackar eller pandemi, så lyckas den här regionen alltid komma upp med nya idéer”, fortsätter Jacob. Och den här dynamiken smittar av sig när man anställer folk i området, det följer med in i bolaget.
Man säger också att man har ett bra samarbete med många bolag runtom, och leverantörer av utrustning finns här lokalt. Många upplever att det varit svårt att rekrytera, men på Axjo tycker man tvärtom att det varit ganska lätt, och man tror att just Greenology har varit en del av detta. Att man idag gärna vill arbeta hos en arbetsgivare som har ett långsiktigt tänk. Man har även folk som kommer utifrån och söker tjänst i Axjo Group, men det är tyvärr svårt med boende häromkring. Så det är många på företaget som pendlar in.
Utmaningar
För PPS är utmaningen fortfarande att man är en liten aktör med ett smalt sortiment, även om man är störst på smådelsförvaring. Jämför man med dom större konkurrenterna så har dom emballagesystem inom många områden. Utmaningen för PPS är att man hela tiden måste bygga nytt och tänka ut egna koncept, men man håller på med egna patentlösningar för lådorna så att man kan bli ett mer känt namn.
Var ser ni er om 5 år?
En 5-årsplan har man inte helt klar för sig vad gäller PPS, berättar Jacob, men däremot 3 år. Då tror man på en rejäl ökning, att det ska kunna bli en riktigt bra, egen fabrik framöver som bara producerar lådor. Man säger sig ha planer även inom fler områden, och att kunna bredda sig rejält på de delar man redan har – men bara inom återvunnen plast. Som Jacob säger, ”Vi kanske inte är billigast, men vi har en helhet som vi tror att de kunder vi vänder oss till vill ha.”
Man är inte orolig för tillväxten, men ser att det kan finnas en utvecklingsbegränsning i hur snabbt man kan växa. Marknaden finns där, och de stora distributörerna är väldigt sugna på att plocka in PPS produkter.
Att vara ny på marknaden kan också vara en fördel, just i att kunna tänka i nya banor och nya lösningar. För de stora aktörerna som finns idag som redan har kompletta sortiment, blir det dyrt att byta tankesätt. Så det är inte bara nackdelar att inte ha ett fullt sortiment idag på andra områden än smådelsförvaring.
Den här typen av produkter som PPS har fungerar väldigt bra att producera i ett högkostnadsland. Man ser att kostnadsbilden blir lägre av att ha produktionen här hemma, och dessutom kapas den långa leverantörskedjan. Man kan bli snabb på marknaden om en kund vill ha en speciallösning. Dessutom kan man inte göra det här med Greenology i Kina. Dom har inte tillgång till tekniken och materialflöden som man kan lita på.
Man tror väldigt mycket på PPS inom Axjokoncernen. ”Om allt går vägen kommer det bli bra omsättning rätt fort”, avslutar Jacob.
Den 9 december anordnades Jultorget i Gislaved centrum där 12 torghandlare mötte upp, tillsammans med 6 UF-företag, och bidrog till liv och rörelse och handel på gågatan och torget.
Att utveckla handeln och att arbeta med lokalt odlad mat har blivit tydligare de senaste åren och vi behöver bli mer självförsörjande på livsmedel.
I höstas presenterades en undersökning som Hushållningssällskapet gjort på uppdrag av Enter och Gislaveds kommun. Undersökningen visade att vi inom kommunen producerar livsmedel som kommer räcka till våra invånare fram till den 16 januari. Tar vi dessutom bort allt matsvinn så räcker maten ungefär två månader längre. I rapporten gavs också förslag på olika åtgärder som vi nu kommer att jobba vidare med, och att anordna torghandel med fokus på mat, lokalproducerad så långt som möjligt, ligger i linje med det vi vill göra.
Torghandeln var uppskattad av både besökarna och handlarna, och det är tänkt att det ska blir en fortsättning på torghandeln i Gislaved.
Initiativet kommer från Vicky Ekwall som i våras ställde frågan till Enter om att jobba för en torghandel i Gislaved. Hon har sedan dess varit drivande i frågan och själv stått på gågatan och sålt fisk från Tiraholm andra fredagen i varje månad, sedan i maj.
”Nu tar jag lite ledigt men i mars är jag tillbaka igen” säger Vicky från Tiraholms fisk.
Andra fredagen i mars kommer alltså Vicky tillbaka med sin fiskvagn, och då hoppas vi även att fler av de som var med på jultorget vill komma tillbaka.
Grattis till kommunens företag! Vi behåller vår andra plats i 2022 års tillväxtindex för Jönköpings län, enligt kreditupplysningsföretaget Syna.
Kommunens företag ligger fortfarande i toppen för tillväxt i Jönköpings län. Likt förra året hamnar vi på andra plats bland länets kommuner. På första plats kommer Gnosjö och Vaggeryd blir trea. Synas tillväxtindex uppmuntrar en stabil utveckling i näringslivet och lyfter fram kommuner där många företag växer.
– Det är en fantastisk insats av näringslivet! Men vi behöver hela tiden utveckla leveransen av bra service till våra företag. Synas undersökning bygger på skarpa siffror, vilket är en grundläggande återkoppling från näringslivet att det finns bra förutsättningar att driva företag i Gislaveds kommun, säger Anton Sjödell, (M), kommunalråd med ansvar för näringslivsfrågor kommunstyrelsens 1:e vice ordförande.
Bred och stabil tillväxt i det lokala näringslivet
I kommunen finns det 131 företag som samtliga har ökat sin omsättning, nyanställt och gått med vinst under 2022. Det visar undersökningen Bästa Tillväxt 2022 som kreditupplysningsföretaget Syna gjort.
Två företag som gått framåt under året är Isaberg Rapid och Skeppshultscykeln. Vi ställde frågan vad resultatet från Synas undersökning betyder för dem:
– Fantastiskt att verka i en region som är företagsvänlig och har god tillväxt! Vi går mot betydligt tuffare tider och därför är det extra skönt att vi har detta som en bra utgångsposition, säger Mikael Schentz, VD Isaberg Rapid.
– Det är ett bevis på att vi har agerat rätt under de svåra tiderna under pandemin, säger Jonas Andersson, VD Skeppshultscykeln.
Historiskt starkt näringsliv
Leif Österlind, näringslivschef, berättar att det finns ett starkt näringsliv i kommunen historiskt sett och man arbetar för att det ska vara så över tid. Näringslivets villkor och förutsättningar kan bli ändå bättre. Det gäller att hitta nya vägar och att vända problem till möjligheter, vilket näringslivet är bra på.
– Att en kommun av Gislaveds storlek hamnar på andra plats i länet är mycket glädjande. Det betyder mycket att företagen växer, anställer och genererar intäkter för kommunen och landet. Dessa intäkter skapar förutsättningar för kommunal service och en positiv utveckling i kommunen, säger Leif Österlind.
Utmärkelsen Bästa Tillväxt
Kreditupplysningsföretaget, Syna, granskar årligen tillväxten i Sverige och delar ut priset Bästa Tillväxt till den kommun i varje län där företagen växer bäst. Syna granskar boksluten från alla svenska aktiebolag och utmärkelsen går till den kommun som har störst andel företag som nyanställer, ökar sin omsättning och går med vinst.
Konkreta fakta mäter företagen
Tre värden mäts när Syna granskar företagen:
Andelen företag som har en ökning av omsättning med fem procent mellan de två senaste årsredovisningarna.
Andelen företag som ökat antalet anställda mellan de två senaste årsredovisningarna.
Andelen företag som går med vinst enligt senaste årsredovisningen.
Av dessa tal skapas ett tillväxtindex som används för att jämföra kommunerna. Den bästa tillväxten finns där de flesta växer. Bred tillväxt skapar stabila regioner. Därför är bästa tillväxt en viktig värdemätare.
Det har nu gått ett år sedan nätverket ”Kvinnor Leder” startades upp och vi har pratat med Linnéa Park Lindahl, som är en av deltagarna, om hennes reflektioner kring arbetet i nätverket. Linnea är auktoriserad revisor och delägare i Actis Revision & Redovisning med kontor i Anderstorp och Smålandsstenar.
Bakgrunden till nätverket är att vi i Jönköping ligger i botten när det gäller kvinnligt företagande och representation i styrelser, såväl ordförande som ledamot. För att kunna vara med och förändra detta startades därför Kvinnor Leder, ett nätverk där deltagarna kommer från företag i olika branscher och storlekar.
Vi har bett Linnea om några reflektioner efter nätverksträffarna som genomförts under 2022.
”Det har varit väldigt nyttigt och lärorikt att träffa andra företagare i samma situation som mig själv. Jag har under många år konsultat andra som driver företag, så det är väldigt roligt att få göra det jag brinner för i egen regi tillsammans med mina kollegor. Det har varit bra att ha fått utmana mig själv att både tänka och diskutera i olika perspektiv och situationer. Fördelen med nätverket har varit den härliga mixen av människor, kompetenser, branscher med olika utmaningar. Jag kommer definitivt ha en fortsatt dialog och samarbeta med flera av dem.”.
Vi passade även på att ställa några frågor om hur Linnéa ser på framtiden för sitt och andra företag i regionen.
”Just nu är det många både utmaningar och möjligheter för företagen runt om i regionen. Vi har de senaste åren lärt oss att det kan växla snabbt i omvärlden. De senaste åren har vi både upplevt en pandemi och krig i närområdet. Vi arbetar för att skapa möjligheter och mervärden för kunden. Våra tjänster på Actis Revision & Redovisning är än mer efterfrågade i oroliga tider och det känns värdefullt att få bidra med vår kunskap och kompetens i både lätta och svåra tider”.
Linnéa trivs med att driva företag i Gislaveds kommun. Hon tycker att det är roligt att verka i ett område med så fin företagskultur och engagerade företagsledare som GGVV området har.
”På Actis märker vi att den lokala närvaron, vårt personliga bemötande och vår flexibilitet är uppskattat. Att våra kunder rekommenderar oss till andra, är det finaste kvittot vi får på att vårt arbete är uppskattat. Många tror att en revisor är ett nödvändigt ont, men vi kan och vill bidra till mycket mer än att bara granska årsredovisningen och styrelsens förvaltning, vi vill vara en närvarande part och ett självklart bollplank när frågor dyker upp under året. Det är samarbetet mellan oss och kunden som ger det bästa resultatet”, avslutar Linnéa.
