I dagarna (23 maj) släpptes årets företagsklimatsundersökning. Undersökningen genomförs varje år för att få fram en bild av vad näringslivet tycker om företagsklimatet i kommunen. Av de företag som fått enkäten i Gislaveds kommun, har 55% svarat (109 st).
Årets enkätresultat visat att vi blir bättre inom vissa områden men tappar inom andra. Tyvärr är vi fortfarande inte så bra som vi vill vara på helheten i kommunen. Det som påverkar resultatet är bl.a. brist på bostäder. Företagen är det viktigaste vi har och resultatet visar att vi som kommun behöver jobba hårdare för att vara en attraktiv kommun att driva företag i. För att lyckas så behöver samverkan mellan alla parter förstärkas och det behöver bli leverans på det som beslutats. Vi satsar på unga entreprenörer, vi satsar på kompetensutveckling och skola, vi prioriterar en bredare samverkan, vi trimmar handläggningstider och förenklar processer mer än tidigare. Det är ett ständigt pågående arbete att förbättra. Det näringslivet efterfrågar särskilt är bostäder vilket också finns med i planerna för flera av våra orter.
Arbetsförmedlingens siffror visar att arbetslösheten för april månad i Gislaveds kommun är densamma som i april 2022. Gislaveds kommun ligger under rikssnittet med sina 5,6% (rikssnittet är 6,3%). Totalt handlar det om 851 personer som i Gislaveds kommun av olika anledningar är arbetslösa. Av dessa är det 448 kvinnor och 403 män, varav 111 är ungdomar (18-24 år) som är arbetslösa och 337 personer i varierande ålder som är långtidsarbetslösa. Långtidsarbetslösheten är lägre i april år 2023 än motsvarande månad år 2022, och av de långtidsarbetslösa är majoriteten utomeuropeiskt födda.
Vi ser även en ökning av nyanmälda lediga platser i Gislaved kommun, fler lediga arbeten finns helt enkelt än vad det fanns motsvarande månad förra året. År 2023, från januari till idag, är det 1449 lediga platser anmälda på arbetsförmedlingen. Vi ser också att under detta år har 67 personer fått arbete, förra året var den siffran 58 personer. Däremot var siffran under år 2021 mycket högre, då var det totalt 107 personer som hade fått jobb från januari till april.
Vi kan summera detta med att vi ligger ganska bra till generellt med en relativt låg arbetslöshet sett till riket, men ändå hög arbetslöshet sett till regionen. I Jönköpings region hamnar vi på tredje plats, med Aneby och Eksjö som ligger i toppen vad gäller arbetslösheten.
Med många företag som ständigt kämpar med att rekrytera så kanske vi med dessa personer kan fylla några av platserna. Har du förslag på hur vi tillsammans kan sänka arbetslösheten ytterligare och kanske fylla några lediga arbetsplatser, tveka inte att lyfta förslag och tanke med oss!
Mer statistik hittar du på Arbetsförmedlingens webbsida och i dokumentet nedan.
Gårdsrundan anordnas nu för tredje året i rad efter förra årets succé med över 13 000 besökare. I år genomförs dessutom Gårdsrundan samtidigt som SM i skog och SM i fårklippning på Stora Segerstad naturbrukscentra, samt Matrundan i Kalmar och MAT-veckan i Kronoberg.
Den 9-10 september 2023 anordnas Gårdsrundan med syftet att fler invånare i Jönköpings län ska få möjlighet att upptäcka matproducenter, förädlare, öppna gårdar samt caféer och restauranger som jobbar med lokala råvaror. Ambitionen är att fler ska få kunskap om hur mat produceras i vårt län och upptäcka alla matpärlor i närområdet.
Att vara med på Gårdsrundan är kostnadsfritt, men man förbinder sig att ha öppet för besökare både lördag och söndag, mellan kl.10-16.
Alla som producerar, förädlar och säljer råvaror och livsmedel från Jönköpings län är välkomna att vara med och visa upp sin verksamhet, hur mat produceras och förädlas i vårt län.
Interaktiv karta
Uppgifter om medverkande verksamheter sammanställs i en interaktiv digital karta, där besökare kommer att hitta en förteckning över alla företag och aktiviteter. Region Jönköpings län ansvarar för insamling av uppgifter, tryck-, distribution och marknadsföringsinsatser.
Finansiering och genomförande
Gårdsrundan anordnas inom ramen för arbetet med den regionala livsmedelsstrategin och finansieras av Region Jönköpings län. Genomförandet är ett samarbete mellan Region Jönköpings län, LRF, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Hushållningssällskapet Jönköping, Jönköpings kommun, Vetlanda kommun, NUVAB, Enter Gislaved och Smålands Turism.
Burseryds Mekaniska startade sin verksamhet redan 1919, och var då i huvudsak specialiserad på gängade rörelseskruvar. Idag är den ursprungliga skruvtillverkningen bara en liten del av verksamheten, och man är ett svarvande företag, helt legostyrda.
Vi träffade Marie Trevik och Malin Nyberg för en pratstund om företaget och om nätverkande. Marie är VD och arbetar mycket med försäljning, offerthantering, kvalitet och miljö. Malin arbetar med ekonomi, löner och HR. Man har många hattar på huvudet, som Marie säger. Det är så det blir i ett familjeföretag, man ska vara engagerad och på plats, så vi gör i princip allt.
Dom berättar att företaget är helt kundorderstyrt, man har inga egna produkter, och svarvar i alla material. Allt från plast, till aluminium, mässing, rostfritt och syrafast, vilket man är störst på. Man kör små till medelstora serier, men även prototyper. Marie och Malin berättar att allt körs från stång, och man har inga robotar utan ser arbetet som ett hantverk. I och med att det handlar om så små serier så sker omställning av maskinerna väldigt ofta, det kan handla om fyra till fem jobb i en maskin varje dag. Därför behöver omställningarna gå snabbt, och det görs helt enkelt fortare manuellt, förklarar dom. Även om man inte har några egna produkter så försöker man hela tiden bredda sitt sortiment, och idag levererar man till allt från möbelindustrin, till jordbruk, gruvindustrin, bilindustrin och medicin.
Företagets kunder finns till största delen i Sverige, men man har även en liten del kunder i bland annat Norge, Polen och Nederländerna.
Styrkor och utmaningar
Marie och Malin berättar att företagets största styrka är deras medarbetare. Deras kompetens och engagemang i företaget. Många har varit med väldigt länge, berättar dom, uppskattningsvis i snitt så länge som 15 år. Företaget har totalt 14 anställda och man kör tvåskift, dag och kväll.
På frågan om vad man ser som sina största utmaningar blir svaret omvärlden. Elpriser och materialpriser. Nu är inte tillgången till materialet så svårt längre, berättar Marie och Malin, men under pandemin var det en jätteutmaning. Som man dock klarade väldigt bra tack vare Mats-Ola, en av ägarna i bolaget och ansvarig för inköp, som dom säger tack vare sin erfarenhet har väldigt bra fingertoppskänsla. Just nu är den största utmaningen energin och kompetensen. Det är stor kompetensbrist. Man har inte själva haft så stora problem med det än, säger dom, men konstaterar att det är inte helt lätt att få tag i personal med rätt kompetens när man ligger i en mindre ort som Burseryd.
Jämfört med andra företag så är inte Burseryds Mekaniska ett särskilt energikrävande bolag, men materialleverantörer och ytbehandlare lägger på energitillägg, vilket gör prissättningen svår. Det är inte så lätt att få ut det, berättar man.
Nätverkande
Marie har varit med i nätverket Kvinnor Leder, ett nätverk för kvinnor som är VD/ägare på företag i regionen, och det har nu lett vidare till att man startat ett nytt lite mindre nätverk. Marie berättar att man fick frågan från Almi om att starta det nya nätverket. Almi gick ut till tillverkande företag, med vissa kriterier, med förfrågan om det nya nätverket. Sex företag visade intresse och man har nu träffats ett par gånger. En första gång på Almi där man fick presentera sig och berätta vad man förväntade sig av nätverket, och sen en förmiddag på Tenzo där man pratade kompetens och prissättning. Deltagarna har fått komma in med önskemål om intressanta teman att prata kring, och man har också bestämt att i möjligaste mån hålla träffarna hos varandra. Det nya nätverket har även haft andra fördelar, berättar Marie. Det har bland annat resulterat i att man har blivit ny leverantör till en av de andra i nätverket.
Både Kvinnor Leder och det nya nätverket fyller sina syften, fortsätter Marie. Det stora nätverket var väldigt inspirerande, och man träffade människor som man aldrig hade träffat annars. Men nu kan man gå ner på lite mer specifika problem som man ser i sina företag då man står inför ungefär liknande utmaningar.
Hon tycker det är positivt att de båda nätverken har startats. Annars är det lätt att man bara sitter själv på sin kammare, som hon säger. Nu när man har fått dom här kontakterna med övriga så är det så lätt att ringa och diskutera tillsammans. Vi är ju ungefär lika i våra verksamheter, och står inför liknande problem utan att vi är direkt konkurrerande, så vi kan dra bra nytta av varandras erfarenheter.
Att nätverka är ett bra sätt att vara ute och röra på sig och se vad som händer, och det är även en plats att synas på som företagare, säger Marie. Det har även resulterat i att Malin har gått med i ett nätverk, HR-nätverket (Personalchefsnätverket). Ett nätverk där man utbyter erfarenheter och hjälper varandra i arbetet med personalfrågor.
Framtiden
Vi går tillbaka till att prata om företaget, och avslutar med att blicka framåt och frågar var man ser sig själva om 5 år. Då hoppas man att man har gjort lite mer maskininvesteringar, bland annat i form av refit. Det innebär att man skickar sina gamla maskiner till leverantören, dom byter alla slitagedelar som slangar, plåtar, el och hydraulik, och man får tillbaka maskinen som ny. Men med samma styrsystem som tidigare. Själva stommen och styrsystemet är ju okej, som Marie och Malin säger, så maskinen behöver egentligen bara lite kärlek och en uppgradering. Det här, konstaterar dom, är bra både ur ekonomisk- och hållbarhetssynpunkt.
Något annat man drömmer om är att kunna bygga till/bygga om. Man gillar det lilla samhället där man har sin verksamhet, och har inga intentioner om att växa och bli gigantiskt stora, utan ambitionen är att finnas kvar här och växa inom väggarna. Vi försöker kompetensutveckla och jobba med mentorskap, berättar Marie och Malin. Med tanke på att vi är ett så litet bolag är det bra att öka bredden på medarbetarna så att man inte är så sårbar, om någon t.ex. blir sjuk eller går på semester.
Dom avlutar med att berätta att dom ser företaget som sin familj. Man följer sina medarbetare i både med-och motgång genom livet.
Nordiska Plast i Gislaved är ett familjeföretag som utvecklar, tillverkar och marknadsför olika plastprodukter, och i år har företaget 50 års-jubileum. Vi bad VD Karl Tibratt att svara på några frågor.
I år fyller ni 50 år, berätta lite kort om hur allt började.
I år är det 50 år sedan vår far Rolf köpte bolaget som då hade 2 maskiner och 5 anställda.
Företaget startades på 50-talet och 1956 blev det ett aktiebolag. Fram till när Rolf byggde en ny fabrik på det nya industriområdet på Henja 1976/77 huserade vi på Mårtensgatan, där Damgaards Tapetserarverkstad är idag. Egna produkter inom hem och hushåll samt kundkorgar har varit affärsidén hela tiden.
Hur ser verksamheten ut idag?
Vi har haft förmånen att få växa kontinuerligt, och med förnuft, genom åren och omsatte 2022 drygt 200 Msek. Vi är otroligt tacksamma och stolta över vår personal, och vi är idag drygt 60 anställda som arbetar i skift från söndag morgon till natten till lördag. Vi hanterar drygt 50.000 pall om året som vi levererar framförallt till detalj och dagligvaruhandeln i Norden.
50 årsjubileet råkar även sammanfalla med att vi inviger vårt senaste tillbygge på 3150 kvm. Vi bygger lager och en ny utlastning, men vi frigör även yta internt för mer produktion. I samband med jubileet byter vi även den grafiska profilen som en symbol för framtidssatsningarna.
Var ser ni er själva om ytterligare 5-10 år? Hur ser framtidsplanerna ut?
Vi tror på en förnuftig tillväxt där vi kan fortsätta serva våra kunder med korta ledtider och vara en trygg leverantör som de kan lita på. Vi har fortsatt ett lokalt ägande med stort hjärta och stolthet för bygden.
Vi har sedan vi började mäta energiåtgången per bearbetad råvara halverat åtgången sedan 20 år tillbaka, och om 5 år har vi kapat ytterligare en väsentlig del av den kakan. 30 % av våra produkter tillverkas idag av antingen återvunnen eller biobaserad råvara och den andelen ska fortsätta växa.
Vi har fortsatt ett produktsortiment som attraherar våra återförsäljare, och förstås konsumenten i sista ledet.
Vad ser ni som era största utmaningar?
Konkurrens framförallt från import både från Europa, men även Asien. Att kunna fortsätta vår effektiviseringsresa så att vi kan vara konkurrenskraftiga och att vi får fortsätta attrahera vår duktiga personal. Utan en duktig och engagerad personal går det inte.
Vad är det bästa med att verka och bo i Gislaveds kommun?
Närhet till det mesta, trygghet, ett starkt och engagerat näringsliv med många duktiga leverantörer. Aktivt fritidsliv med allt ifrån utförsåkning, längdåkning, mtb, simning, golf, fiske, båtliv, motorsport etc, till aktiva föreningar inom idrott samt övriga föreningar. Gnosjöandan vill vi påstå existerar i allra högsta grad, och den visar sig framförallt i de lokalägda bolagen. Det som behövs är satsningar som skapar attraktivitet, och vi hoppas de olika visioner som finns för orterna kan förverkligas.
DeLa Matbutik tar hand om livsmedel som annars skulle gått till svinn hos matbutiker i Gislavedsområdet och säljer det för en billig peng i sin butik. Man vänder sig i första hand till ekonomiskt och socialt utsatta personer, men även till de som vill handla klimatsmart och hållbart. Eventuellt överskott från butiken går till övrig hjälpverksamhet på Hela Människan i Gislaved.
DeLa butiken i Gislaved startade upp i slutet av förra året och vi träffade Ann-Marie som visade upp och berättade för oss hur butiken och det nya konceptet fungerar.
Tidigare delade man ut matkassar två dagar i veckan, vilka plockades ihop av volontärer. Nu har man istället gått över till att vara en butik dit alla som vill är välkomna att komma och handla. Varorna kommer idag från nio butiker; ICA Kvantum Gislaved, Willys Gislaved, ICA Nära Bredaryd, Hammargården, ICA Supermarket Anderstorp, ICA Smålandsstenar, Willys Gnosjö, City Konditoriet och Smålänningens Marknad, som skänker mat och varor de inte längre kan sälja. Det kan vara allt från kattmat, drycker, frysta matvaror, mat som gått ut i datum, varor som saknar etikett eller som har skadade förpackningar. DeLa har som princip att man får sälja maten på bäst före-datum, om man anser att den är tjänlig, och den frysta maten har man ungefär 3-5 månader i butiken. Sen skänker man det som blir över.
Priserna i DeLa butiken är satta ca 20% under de priser som är i ordinarie butik. Den som är medlem får dessutom betala bara hälften av priset som är satt i DeLa butiken. Alla är välkomna att handla här berättar Ann-Marie, men det är medlemmarna man på det här sättet vill möta genom att ge dem ännu bättre priser.
Hur blir man då medlem?
Ann-Marie förklarar för oss att medlem blir man om man t.ex. har försörjningsstöd, äldreförsörjningsstöd, etableringsersättning, garantiersättning eller migrationsverkets dagersättning. I den här kategorin ser man bland annat många nya från Ukraina.
Man kan också söka om att bli medlem om man har en ersättning, t.ex. sjukersättning eller pension, som understiger 11.200 kr efter skatt, bara man kan visa upp något som styrker detta.
Till sist finns det också en kategori, som man valt att kalla sociala behov, där man kanske har en lön som överstiger gränsen men där det av olika anledningar ändå är svårt att få det att gå runt.
Sedan butiken öppnade i januari har man nu dryga 80 medlemmar, och även om det behövdes en tillvänjningsperiod så har det nya konceptet nu slagit väldigt bra ut. Det gör nog mycket för självkänslan när man får betala själv för det man handlar, konstaterar Ann-Marie.
Uppstarten
Under hösten 2022 märkte man av att man inte fick in lika mycket mat från sina butiker som tidigare, och man var ett tag fundersam till om man skulle kunna öppna DeLa butiken. I uppstartsfasen fick de som tidigare hämtat matkasse bli medlemmar, allt eftersom de hittade in och förstod värdet i denna möjlighet, och blev en stadig kundgrupp. Runt nyår fick man in mycket mat, och man kände nu att det fanns underlag för att gå ut till samhället med möjligheten som denna butik ger. Efter en artikel i VN och i Jnytt ökade sen medlemsantalet med runt 50 stycken, och man har nu även börjat få en större spridning på medlemmarna. Allt från dom unga som precis flyttat hemifrån, till ensamstående mammor, äldre fattigpensionärer och missbrukare.
Akuthjälp
Fortfarande finns man till för de som absolut inte kan betala sin mat genom att de kan söka om ett presentkort i butiken och köpa det de vill ha istället för tidigare tilldelad akut matkasse.
DeLa står för Diakonalt Effektivt Livsmedelsansvar, men det står även för något mycket viktigare, säger Ann-Marie. Att vi delar med oss. Vi delar på det som kommit in, vi har volontärer som delar med sig av sin tid för att göra jobbet i butiken, för att du ska kunna komma in hit och handla. Och det är det tänket vi vill förmedla till dom som kommer in och handlar här, avslutar hon.
DeLa butiken i Gislaved finns på Regeringsgatan 13, och har öppet tisdagar och torsdagar mellan kl 14-16
