Etac grundades 1973 och är en världsledande utvecklare och leverantör av hjälpmedel för människor med funktionsvariationer, och produkter för patientförflyttningar. I år fyller företaget 50 år och vi träffade Gertrud Tuppela och Bosse Lindqvist för en pratstund om verksamheten.
I år fyller ni 50 år, berätta lite kort om hur allt började.
Allt började 1973. Företaget, som då hette Enco miljö, tillverkade badbrädor, toalettarmstöd och toaförhöjare åt RFSU. Dom första egna produkterna började vi med 1981, då vi utvecklade och tillverkade våra egna rullstolar i Anderstorp. Första rullstolen levererades i maj 1982, och resten är historia.
Etac fortsatte att tillverka och leverera produkter åt RFSU, som 1985 köpte upp företaget. 2006 sålde RFSU en del till Nordstjernan, och sedan 2011 är Etac helägt av Nordstjernan.
Hur ser verksamheten ut idag?
Idag har vi två enheter i Anderstorp, en på Långgatan med fokus på utveckling och tillverkning av rullstolar, och en på Oljevägen med tillverkning av badrumshjälpmedel och tryckavlastande dynor. Dynorna är nyast i sortimentet, där tillverkningen tidigare låg i USA, men där man 2021 valde att flytta hem tillverkningen.
Tillverkande enheter finns både i Anderstorp, i Danmark, Polen och på tre ställen i USA, men med lite olika sortiment. I Polen är det fokus på lyfthjälpmedel, i Danmark ligger fokus på barnhjälpmedel och i USA finns en enhet för barnhjälpmedel, en för glidlakan m.m, och en för Ki mobility (rullstolar för vuxna och barn).
Av dom rullstolar som tillverkas i Anderstorp säljs ca 80% i Skandinavien. På badrum är det en större andel som går på export, till bland annat Spanien och Frankrike. Av dom rullstolar som säljs på export så är den Japanska marknaden den största.
Etac har verkligen växt sedan det startade. Bara i Anderstorp är vi idag 155 anställda, och totalt i koncernen 1400 st, berättar Gertrud och Bosse. Säljbolag finns runtom i världen, både i Sverige, Norge, Danmark, Tyskland, Holland, Italien, England, Australien och USA.
Två saker som är riktigt fint med Etac, säger Gertrud och Bosse, är att vi har allt ifrån produktidé till utveckling, test, produktion och leverans inom husets fyra väggar. Det är unikt, det är inte alla företag som har allt under samma tak. Det andra är att vi både är det familjära bruksföretaget i Anderstorp, samtidigt som vi ingår i en stor internationell koncern.
Vad gäller kundorder arbetar vi med väldigt korta ledtider, lite beroende på typ av avtal med kund. Väldigt mycket levereras till landsting, hjälpmedelscentralen, vad gäller rullstolar och vi jobbar med 3, 5 eller 10 dagars ledtid. Varje år tillverkas ca 31.000 rullstolar. Rullstolen är unik, det kan skilja både på bredd, djup, sitthöjd, vilken typ av hjul etc. och därför har vi inga stolar på lager, berättar Gertrud. På komponenter har vi däremot ett säkerhetslager, baserat på prognos, för att vara säker på att ha material tillgängligt när kundordern väl kommer.
Under pandemin valde man att flytta hem delar av komponentfloran närmre fabriken, t.ex. har man flyttat hem en mängd badrumshjälpmedel från Malaysia, bland annat till Reftele.
Var ser ni er själva om ytterligare 5-10 år? Hur ser framtidsplanerna ut?
Vi tror att framtiden är ”Re:vive”, dvs återbruk. Om vi ser till rullstolarna så gör vi idag stolar med mycket bra kvalitet och lång livslängd. Idag är det hjälpmedelscentralen som köper rullstolarna, äger och sköter rekonditionering av dom. Men det är något vi tittar på att kunna göra här. Att vi tar hit rullstolarna, väcker till liv igen genom att snygga till dom, och sen skickar ut igen. Det här med återbruk är något vi tror på, säger Gertrud och Bosse, framförallt på rullstolssidan. Vi gör det här redan idag, på pilot, med en kund i Holland. Där är dom duktiga på återbruk. Vi ser även ett ökat intresse på den Svenska marknaden, vad gäller reservdelar, så det tyder på att det rekonditioneras och renoveras mycket ute på hjälpmedelscentralerna. Så behovet finns även i Skandinavien.
Sen finns det alltid annat att utveckla, som nya produkter. Med start nästa år har vi lite finare produkter som är på väg ut, inom det aktiva rullstolssortimentet. Så det händer lite hela tiden.
Vad ser ni som era största utmaningar?
När det gäller utmaningar inför framtiden så är den produktionstekniska biten något vi kämpar med. Att skapa förutsättningar för en lönsam tillverkning är jätteviktigt. En annan utmaning är att det ställs högre krav rent regulatoriskt. Det är ju en medicinteknisk produkt som vi arbetar med, så det ska registreras, rapporteras och dokumenteras väldigt noggrant, och nu har det kommit ett nytt medicinskt direktiv som ställer högre krav på just detta.
Att hitta rätt kompetens på personal är också en utmaning, åtminstone vad gäller dom lite mer unika kompetenserna. När det gäller montering, lager och verkstad är det lättare, och där känner vi att vi ligger väl till, konstaterar Gertrud och Bosse. Men Etac är ett företag med väldigt låg personalomsättning. Många i personalen har varit med länge, och vi har dessutom en bra mix både vad gäller kvinnor och män, anställningsår och ålder på personalen.
Vad är det bästa med att verka och bo i Gislaveds kommun?
Underleverantörskedjan. Att vi har dom på nära håll, många i alla fall. 80% av våra leverantörer är inom en radie på 8 mil. Sen har vi såklart ett antal som är betydligt längre bort. Hjulen till stolarna t.ex. har köpts från Taiwan i många år. Men under pandemin startade vi ett jobb med att börja flytta hem den typen av tillverkning närmre fabrik, berättar Gertrud.
En annan utmaning är att behålla lönsamheten och fortfarande kunna tjäna pengar. Vi lever på rullstolar och det vi tillverkar här i Anderstorp är till 99% skattefinansierat. Det är ingen som köper något av våra hjälpmedel ur egen ficka. Men vi har lyckats rätt bra, konstaterar Bosse.
En utmaning vi har idag är att hitta leverantörer för små serier runtom i bygden. Vi har många varianter på våra rullstolar, vilket gör att det är väldigt låga volymer på en del komponenter, och många vill helst köra stora volymer. På rullstolarna idag har man 22 grundmodeller, och man har inget på lager. Allt görs bara mot kundorder. Det är många tillbehör och tillval till rullstol som det är små volymer på, och många av dessa komponenter har kommit från Asien för att man inte hittat leverantörer här i bygden. Men nu börjar det vända och bli lite lättare.
Den 6 maj hade ni öppet hus. Berätta om firandet den dagen? Vad hände då?
Vi ville uppmärksamma att vi fyller 50 år, och det gjorde vi genom att ha öppet hus. Då hade vi produktionen igång, alla stationer. Vi hade en minimässa för rullstolarna där vi visade Etac-rullstolens historia, och en annan på Oljevägen som visade badrumshjälpmedel och hållbarhet. Testcentret var igång, där man kunde se vilken sorts tester vi gör för att se till att produktkvaliteten upprätthålls, och på lagret visade vi scanning och truckar, och hade rullstolsrace. Sen var det såklart tipspromenad och tårta också. När vi började planera trodde vi kanske att det skulle komma 300-400 st, berättar Gertrud, men när vi skulle öppna så var det kö utanför, och vi hade runt 600 st besökare under dagen. Det blev verkligen en jättelyckad dag!
Avslutningsvis får vi också nämna företagets ledord. Etac står för ”Creating possibilities”, skapa möjligheter.
Creating possibilities ihop med att vi har allt från ax till limpa inom husets fyra väggar, och att när jag öppnar dörren på morgonen kan känna att jag kommer in i ett familjärt bolag i Anderstorp, till att man kan vidga blicken och se att vi ingår i en stor internationell koncern. Det är nog det finaste, konstaterar Gertrud.
I dagarna (23 maj) släpptes årets företagsklimatsundersökning. Undersökningen genomförs varje år för att få fram en bild av vad näringslivet tycker om företagsklimatet i kommunen. Av de företag som fått enkäten i Gislaveds kommun, har 55% svarat (109 st).
Årets enkätresultat visat att vi blir bättre inom vissa områden men tappar inom andra. Tyvärr är vi fortfarande inte så bra som vi vill vara på helheten i kommunen. Det som påverkar resultatet är bl.a. brist på bostäder. Företagen är det viktigaste vi har och resultatet visar att vi som kommun behöver jobba hårdare för att vara en attraktiv kommun att driva företag i. För att lyckas så behöver samverkan mellan alla parter förstärkas och det behöver bli leverans på det som beslutats. Vi satsar på unga entreprenörer, vi satsar på kompetensutveckling och skola, vi prioriterar en bredare samverkan, vi trimmar handläggningstider och förenklar processer mer än tidigare. Det är ett ständigt pågående arbete att förbättra. Det näringslivet efterfrågar särskilt är bostäder vilket också finns med i planerna för flera av våra orter.
Läs mer på foretagsklimat.se
Arbetsförmedlingens siffror visar att arbetslösheten för april månad i Gislaveds kommun är densamma som i april 2022. Gislaveds kommun ligger under rikssnittet med sina 5,6% (rikssnittet är 6,3%). Totalt handlar det om 851 personer som i Gislaveds kommun av olika anledningar är arbetslösa. Av dessa är det 448 kvinnor och 403 män, varav 111 är ungdomar (18-24 år) som är arbetslösa och 337 personer i varierande ålder som är långtidsarbetslösa. Långtidsarbetslösheten är lägre i april år 2023 än motsvarande månad år 2022, och av de långtidsarbetslösa är majoriteten utomeuropeiskt födda.
Vi ser även en ökning av nyanmälda lediga platser i Gislaved kommun, fler lediga arbeten finns helt enkelt än vad det fanns motsvarande månad förra året. År 2023, från januari till idag, är det 1449 lediga platser anmälda på arbetsförmedlingen. Vi ser också att under detta år har 67 personer fått arbete, förra året var den siffran 58 personer. Däremot var siffran under år 2021 mycket högre, då var det totalt 107 personer som hade fått jobb från januari till april.
Vi kan summera detta med att vi ligger ganska bra till generellt med en relativt låg arbetslöshet sett till riket, men ändå hög arbetslöshet sett till regionen. I Jönköpings region hamnar vi på tredje plats, med Aneby och Eksjö som ligger i toppen vad gäller arbetslösheten.
Med många företag som ständigt kämpar med att rekrytera så kanske vi med dessa personer kan fylla några av platserna. Har du förslag på hur vi tillsammans kan sänka arbetslösheten ytterligare och kanske fylla några lediga arbetsplatser, tveka inte att lyfta förslag och tanke med oss!
Mer statistik hittar du på Arbetsförmedlingens webbsida och i dokumentet nedan.
Gårdsrundan anordnas nu för tredje året i rad efter förra årets succé med över 13 000 besökare. I år genomförs dessutom Gårdsrundan samtidigt som SM i skog och SM i fårklippning på Stora Segerstad naturbrukscentra, samt Matrundan i Kalmar och MAT-veckan i Kronoberg.
Den 9-10 september 2023 anordnas Gårdsrundan med syftet att fler invånare i Jönköpings län ska få möjlighet att upptäcka matproducenter, förädlare, öppna gårdar samt caféer och restauranger som jobbar med lokala råvaror. Ambitionen är att fler ska få kunskap om hur mat produceras i vårt län och upptäcka alla matpärlor i närområdet.
Anmälan
Fram till 15 maj kan du anmäla din verksamhet till Gårdsrundan. Anmälan gör du här: Anmälningsformulär Gårdsrundan 2023
Att vara med på Gårdsrundan är kostnadsfritt, men man förbinder sig att ha öppet för besökare både lördag och söndag, mellan kl.10-16.
Alla som producerar, förädlar och säljer råvaror och livsmedel från Jönköpings län är välkomna att vara med och visa upp sin verksamhet, hur mat produceras och förädlas i vårt län.
Interaktiv karta
Uppgifter om medverkande verksamheter sammanställs i en interaktiv digital karta, där besökare kommer att hitta en förteckning över alla företag och aktiviteter. Region Jönköpings län ansvarar för insamling av uppgifter, tryck-, distribution och marknadsföringsinsatser.
Finansiering och genomförande
Gårdsrundan anordnas inom ramen för arbetet med den regionala livsmedelsstrategin och finansieras av Region Jönköpings län. Genomförandet är ett samarbete mellan Region Jönköpings län, LRF, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Hushållningssällskapet Jönköping, Jönköpings kommun, Vetlanda kommun, NUVAB, Enter Gislaved och Smålands Turism.
Burseryds Mekaniska startade sin verksamhet redan 1919, och var då i huvudsak specialiserad på gängade rörelseskruvar. Idag är den ursprungliga skruvtillverkningen bara en liten del av verksamheten, och man är ett svarvande företag, helt legostyrda.
Vi träffade Marie Trevik och Malin Nyberg för en pratstund om företaget och om nätverkande. Marie är VD och arbetar mycket med försäljning, offerthantering, kvalitet och miljö. Malin arbetar med ekonomi, löner och HR. Man har många hattar på huvudet, som Marie säger. Det är så det blir i ett familjeföretag, man ska vara engagerad och på plats, så vi gör i princip allt.
Dom berättar att företaget är helt kundorderstyrt, man har inga egna produkter, och svarvar i alla material. Allt från plast, till aluminium, mässing, rostfritt och syrafast, vilket man är störst på. Man kör små till medelstora serier, men även prototyper. Marie och Malin berättar att allt körs från stång, och man har inga robotar utan ser arbetet som ett hantverk. I och med att det handlar om så små serier så sker omställning av maskinerna väldigt ofta, det kan handla om fyra till fem jobb i en maskin varje dag. Därför behöver omställningarna gå snabbt, och det görs helt enkelt fortare manuellt, förklarar dom. Även om man inte har några egna produkter så försöker man hela tiden bredda sitt sortiment, och idag levererar man till allt från möbelindustrin, till jordbruk, gruvindustrin, bilindustrin och medicin.
Företagets kunder finns till största delen i Sverige, men man har även en liten del kunder i bland annat Norge, Polen och Nederländerna.
Styrkor och utmaningar
Marie och Malin berättar att företagets största styrka är deras medarbetare. Deras kompetens och engagemang i företaget. Många har varit med väldigt länge, berättar dom, uppskattningsvis i snitt så länge som 15 år. Företaget har totalt 14 anställda och man kör tvåskift, dag och kväll.
På frågan om vad man ser som sina största utmaningar blir svaret omvärlden. Elpriser och materialpriser. Nu är inte tillgången till materialet så svårt längre, berättar Marie och Malin, men under pandemin var det en jätteutmaning. Som man dock klarade väldigt bra tack vare Mats-Ola, en av ägarna i bolaget och ansvarig för inköp, som dom säger tack vare sin erfarenhet har väldigt bra fingertoppskänsla. Just nu är den största utmaningen energin och kompetensen. Det är stor kompetensbrist. Man har inte själva haft så stora problem med det än, säger dom, men konstaterar att det är inte helt lätt att få tag i personal med rätt kompetens när man ligger i en mindre ort som Burseryd.
Jämfört med andra företag så är inte Burseryds Mekaniska ett särskilt energikrävande bolag, men materialleverantörer och ytbehandlare lägger på energitillägg, vilket gör prissättningen svår. Det är inte så lätt att få ut det, berättar man.
Nätverkande
Marie har varit med i nätverket Kvinnor Leder, ett nätverk för kvinnor som är VD/ägare på företag i regionen, och det har nu lett vidare till att man startat ett nytt lite mindre nätverk. Marie berättar att man fick frågan från Almi om att starta det nya nätverket. Almi gick ut till tillverkande företag, med vissa kriterier, med förfrågan om det nya nätverket. Sex företag visade intresse och man har nu träffats ett par gånger. En första gång på Almi där man fick presentera sig och berätta vad man förväntade sig av nätverket, och sen en förmiddag på Tenzo där man pratade kompetens och prissättning. Deltagarna har fått komma in med önskemål om intressanta teman att prata kring, och man har också bestämt att i möjligaste mån hålla träffarna hos varandra. Det nya nätverket har även haft andra fördelar, berättar Marie. Det har bland annat resulterat i att man har blivit ny leverantör till en av de andra i nätverket.
Både Kvinnor Leder och det nya nätverket fyller sina syften, fortsätter Marie. Det stora nätverket var väldigt inspirerande, och man träffade människor som man aldrig hade träffat annars. Men nu kan man gå ner på lite mer specifika problem som man ser i sina företag då man står inför ungefär liknande utmaningar.
Hon tycker det är positivt att de båda nätverken har startats. Annars är det lätt att man bara sitter själv på sin kammare, som hon säger. Nu när man har fått dom här kontakterna med övriga så är det så lätt att ringa och diskutera tillsammans. Vi är ju ungefär lika i våra verksamheter, och står inför liknande problem utan att vi är direkt konkurrerande, så vi kan dra bra nytta av varandras erfarenheter.
Att nätverka är ett bra sätt att vara ute och röra på sig och se vad som händer, och det är även en plats att synas på som företagare, säger Marie. Det har även resulterat i att Malin har gått med i ett nätverk, HR-nätverket (Personalchefsnätverket). Ett nätverk där man utbyter erfarenheter och hjälper varandra i arbetet med personalfrågor.
Framtiden
Vi går tillbaka till att prata om företaget, och avslutar med att blicka framåt och frågar var man ser sig själva om 5 år. Då hoppas man att man har gjort lite mer maskininvesteringar, bland annat i form av refit. Det innebär att man skickar sina gamla maskiner till leverantören, dom byter alla slitagedelar som slangar, plåtar, el och hydraulik, och man får tillbaka maskinen som ny. Men med samma styrsystem som tidigare. Själva stommen och styrsystemet är ju okej, som Marie och Malin säger, så maskinen behöver egentligen bara lite kärlek och en uppgradering. Det här, konstaterar dom, är bra både ur ekonomisk- och hållbarhetssynpunkt.
Något annat man drömmer om är att kunna bygga till/bygga om. Man gillar det lilla samhället där man har sin verksamhet, och har inga intentioner om att växa och bli gigantiskt stora, utan ambitionen är att finnas kvar här och växa inom väggarna. Vi försöker kompetensutveckla och jobba med mentorskap, berättar Marie och Malin. Med tanke på att vi är ett så litet bolag är det bra att öka bredden på medarbetarna så att man inte är så sårbar, om någon t.ex. blir sjuk eller går på semester.
Dom avlutar med att berätta att dom ser företaget som sin familj. Man följer sina medarbetare i både med-och motgång genom livet.