Nordiska Plast i Gislaved är ett familjeföretag som utvecklar, tillverkar och marknadsför olika plastprodukter, och i år har företaget 50 års-jubileum. Vi bad VD Karl Tibratt att svara på några frågor.
I år fyller ni 50 år, berätta lite kort om hur allt började.
I år är det 50 år sedan vår far Rolf köpte bolaget som då hade 2 maskiner och 5 anställda.
Företaget startades på 50-talet och 1956 blev det ett aktiebolag. Fram till när Rolf byggde en ny fabrik på det nya industriområdet på Henja 1976/77 huserade vi på Mårtensgatan, där Damgaards Tapetserarverkstad är idag. Egna produkter inom hem och hushåll samt kundkorgar har varit affärsidén hela tiden.
Hur ser verksamheten ut idag?
Vi har haft förmånen att få växa kontinuerligt, och med förnuft, genom åren och omsatte 2022 drygt 200 Msek. Vi är otroligt tacksamma och stolta över vår personal, och vi är idag drygt 60 anställda som arbetar i skift från söndag morgon till natten till lördag. Vi hanterar drygt 50.000 pall om året som vi levererar framförallt till detalj och dagligvaruhandeln i Norden.
50 årsjubileet råkar även sammanfalla med att vi inviger vårt senaste tillbygge på 3150 kvm. Vi bygger lager och en ny utlastning, men vi frigör även yta internt för mer produktion. I samband med jubileet byter vi även den grafiska profilen som en symbol för framtidssatsningarna.
Var ser ni er själva om ytterligare 5-10 år? Hur ser framtidsplanerna ut?
Vi tror på en förnuftig tillväxt där vi kan fortsätta serva våra kunder med korta ledtider och vara en trygg leverantör som de kan lita på. Vi har fortsatt ett lokalt ägande med stort hjärta och stolthet för bygden.
Vi har sedan vi började mäta energiåtgången per bearbetad råvara halverat åtgången sedan 20 år tillbaka, och om 5 år har vi kapat ytterligare en väsentlig del av den kakan. 30 % av våra produkter tillverkas idag av antingen återvunnen eller biobaserad råvara och den andelen ska fortsätta växa.
Vi har fortsatt ett produktsortiment som attraherar våra återförsäljare, och förstås konsumenten i sista ledet.
Vad ser ni som era största utmaningar?
Konkurrens framförallt från import både från Europa, men även Asien. Att kunna fortsätta vår effektiviseringsresa så att vi kan vara konkurrenskraftiga och att vi får fortsätta attrahera vår duktiga personal. Utan en duktig och engagerad personal går det inte.
Vad är det bästa med att verka och bo i Gislaveds kommun?
Närhet till det mesta, trygghet, ett starkt och engagerat näringsliv med många duktiga leverantörer. Aktivt fritidsliv med allt ifrån utförsåkning, längdåkning, mtb, simning, golf, fiske, båtliv, motorsport etc, till aktiva föreningar inom idrott samt övriga föreningar. Gnosjöandan vill vi påstå existerar i allra högsta grad, och den visar sig framförallt i de lokalägda bolagen. Det som behövs är satsningar som skapar attraktivitet, och vi hoppas de olika visioner som finns för orterna kan förverkligas.
DeLa Matbutik tar hand om livsmedel som annars skulle gått till svinn hos matbutiker i Gislavedsområdet och säljer det för en billig peng i sin butik. Man vänder sig i första hand till ekonomiskt och socialt utsatta personer, men även till de som vill handla klimatsmart och hållbart. Eventuellt överskott från butiken går till övrig hjälpverksamhet på Hela Människan i Gislaved.
DeLa butiken i Gislaved startade upp i slutet av förra året och vi träffade Ann-Marie som visade upp och berättade för oss hur butiken och det nya konceptet fungerar.
Tidigare delade man ut matkassar två dagar i veckan, vilka plockades ihop av volontärer. Nu har man istället gått över till att vara en butik dit alla som vill är välkomna att komma och handla. Varorna kommer idag från nio butiker; ICA Kvantum Gislaved, Willys Gislaved, ICA Nära Bredaryd, Hammargården, ICA Supermarket Anderstorp, ICA Smålandsstenar, Willys Gnosjö, City Konditoriet och Smålänningens Marknad, som skänker mat och varor de inte längre kan sälja. Det kan vara allt från kattmat, drycker, frysta matvaror, mat som gått ut i datum, varor som saknar etikett eller som har skadade förpackningar. DeLa har som princip att man får sälja maten på bäst före-datum, om man anser att den är tjänlig, och den frysta maten har man ungefär 3-5 månader i butiken. Sen skänker man det som blir över.
Priserna i DeLa butiken är satta ca 20% under de priser som är i ordinarie butik. Den som är medlem får dessutom betala bara hälften av priset som är satt i DeLa butiken. Alla är välkomna att handla här berättar Ann-Marie, men det är medlemmarna man på det här sättet vill möta genom att ge dem ännu bättre priser.
Hur blir man då medlem?
Ann-Marie förklarar för oss att medlem blir man om man t.ex. har försörjningsstöd, äldreförsörjningsstöd, etableringsersättning, garantiersättning eller migrationsverkets dagersättning. I den här kategorin ser man bland annat många nya från Ukraina.
Man kan också söka om att bli medlem om man har en ersättning, t.ex. sjukersättning eller pension, som understiger 11.200 kr efter skatt, bara man kan visa upp något som styrker detta.
Till sist finns det också en kategori, som man valt att kalla sociala behov, där man kanske har en lön som överstiger gränsen men där det av olika anledningar ändå är svårt att få det att gå runt.
Sedan butiken öppnade i januari har man nu dryga 80 medlemmar, och även om det behövdes en tillvänjningsperiod så har det nya konceptet nu slagit väldigt bra ut. Det gör nog mycket för självkänslan när man får betala själv för det man handlar, konstaterar Ann-Marie.
Uppstarten
Under hösten 2022 märkte man av att man inte fick in lika mycket mat från sina butiker som tidigare, och man var ett tag fundersam till om man skulle kunna öppna DeLa butiken. I uppstartsfasen fick de som tidigare hämtat matkasse bli medlemmar, allt eftersom de hittade in och förstod värdet i denna möjlighet, och blev en stadig kundgrupp. Runt nyår fick man in mycket mat, och man kände nu att det fanns underlag för att gå ut till samhället med möjligheten som denna butik ger. Efter en artikel i VN och i Jnytt ökade sen medlemsantalet med runt 50 stycken, och man har nu även börjat få en större spridning på medlemmarna. Allt från dom unga som precis flyttat hemifrån, till ensamstående mammor, äldre fattigpensionärer och missbrukare.
Akuthjälp
Fortfarande finns man till för de som absolut inte kan betala sin mat genom att de kan söka om ett presentkort i butiken och köpa det de vill ha istället för tidigare tilldelad akut matkasse.
DeLa står för Diakonalt Effektivt Livsmedelsansvar, men det står även för något mycket viktigare, säger Ann-Marie. Att vi delar med oss. Vi delar på det som kommit in, vi har volontärer som delar med sig av sin tid för att göra jobbet i butiken, för att du ska kunna komma in hit och handla. Och det är det tänket vi vill förmedla till dom som kommer in och handlar här, avslutar hon.
DeLa butiken i Gislaved finns på Regeringsgatan 13, och har öppet tisdagar och torsdagar mellan kl 14-16
Under torsdagen samlades vi på Restaurang Höganloft för vår årliga prisutdelning. Det blev en trevlig middag där åtta priser delades ut för prestationer under 2022:
Årets Turistpris delades ut av SEB och gick den här gången till Isabergs Golfklubb.
Årets Butik/Service är ett pris som är framröstat av folket och här var det Egoboozt by MH som tog hem segern. Priset delades ut av Swedbank.
Årets Ambassadör blev Four Office, och där delades priset ut av Handelsbanken.
Årets Attraktivitet blev Isaberg Mountain Resort för Pumptracken, och priset delades ut av Södra Hestra Sparbank.
Årets Företag utses och delas årligen ut av Företagarna och den här gången gick priset till Hestra Markis.
Pris för Årets nytänkare gick till Bengt Palmquist och Hans Brunström för Gislaved Energipark. Priset delades ut av Science Park och Tillväxtstiftelsen.
Priset för Årets UF-företag gick till ClickIn UF och delades ut av Gislaved Innovation & Design.
Berith Olhage avtackades för ett långt och gediget arbete för handeln i Gislaved.
Vi tackar alla som kom och gjorde kvällen så lyckad.
Sverige har länge varit föregångslandet som andra länder jämfört sig med gällande jämställdhet. Men nu verkar det arbetet tappa fart. Det är en slutsats som drogs i Ledarnas jämställdhetsbarometer 2021, och är en av anledningarna till att man driver det viktiga arbetet med Årets unga ledande kvinna i Jönköpings län. Årets unga ledande kvinna finns till för att lyfta fram goda förebilder som kan inspirera andra att bli framtidens ledare. En av dessa goda förebilder finns på Tenzo i Smålandsstenar, Jingyi Zhang Edenborg. Hon är en av dom 21 ledare, födda mellan 1987 och 1997, som tog plats på listan för årets ledarförebilder 2022. Och hon är också en av deltagarna i Business Gnosjöregionens nätverk Kvinnor Leder Växtkraft, ett nätverk för kvinnor i ledande position men som inte är VD eller ägare.
Vägen till Sverige och Tenzo
Jingyi arbetar, sedan snart ett år, som inköpschef på Tenzo. Vägen hit har gått via studier först i USA, dit hon flyttade vid 18 års ålder, med en kort mellanlandning tillbaka i Kina, innan hon till slut hamnade i Sverige och Jönköping för fortsatta studier. Hon berättar att det var hennes pappa som uppmuntrade henne att passa på att ge sig ut och fortsätta se världen medan hon var ung. I Jönköping studerade hon Supply chain och logistik, och fick därefter jobb som inköpare på ett familjeföretag inom metallindustrin i Värnamo, där hon blev kvar i tre år. Hon berättar att hon där hade en mycket bra chef som tog sig an henne, en precis nyutexaminerad, och lärde upp i rollen som inköpare. Något hon säger att hon uppskattar väldigt mycket.
Men till slut kände hon att det var dags att ta sig vidare, och sökte ett inköpsjobb på Mattssons i Anderstorp. Hon pratar väldigt väl om alla sina arbetskamrater och sin nya chef där, som hjälpte till att pusha henne att våga ta för sig mer och ta kliv framåt i yrkeslivet. När hennes chef slutade var det han som rekommenderade Jingyi att ta över jobbet som inköpschef efter honom, något hon själv först var osäker på om hon var redo för. Men han stöttade henne till att våga ta klivet. Så efter att ha arbetat ungefär ett år på Mattssons blev hon inköpschef, något hon beskriver som en väldigt stor utmaning, bland annat för att hon inte kände att hon behärskade svenskan helt än, men också för att det var en stor avdelning och mycket nytt att lära sig. Men, som hon själv säger, hon var nyfiken på arbetet, tycker om utmaningar och fick dessutom mycket bra stöd från VD och arbetskamrater så hon tyckte ändå att det gick relativt fort att komma in i den nya rollen. Sen efter 6,5 år på Mattssons kände hon återigen att det var dags för nya utmaningar och att den här gången söka sig till en ny bransch.
Tenzo var ett företag som kändes intressant. Jingyi berättar att hon hade kört förbi företaget många gånger och sett deras fina möbler, och jobbet som inköpare fick hon i slutet av maj förra året, då den tidigare inköpschefen gick i pension. Hon berättar att det var många nya saker att lära sig, i en helt ny bransch, och det blev en riktig rivstart in i nya jobbet. För efter kriget gick priserna upp, så istället för att ha tid till att lära känna leverantörer och produkter fick hon börja med att förhandla priser och hitta bra lösningar. Allt på en gång. Det var en ganska tuff tid, men det har gått bra säger Jingyi. Med tanke på att den tidigare inköpschefen gick i pension, och därmed inte var kvar i företaget, så har hon till stor del fått lära sig på egen hand att hitta information och skapa rutiner för hur hon ska arbeta. Självklart även med bra stöd och hjälp från arbetskamrater. Men hon säger att hon gillar den utmaning som det inneburit. Det har varit en bra och lärorik period, och Jingyi säger att hon trivs väldigt bra på Tenzo.
Årets unga ledande kvinna och kvinnligt ledarskap
Vi fortsätter att prata om nomineringen till Årets unga ledande kvinna, och att hon är med på listan som en av 21 ledarförebilder 2022. Hon berättar att hon blev väldigt glad över nomineringen. Det betyder väldigt mycket för henne, med tanke på att hon är inflyttad från ett annat land och har kämpat i många år för att ta sig dit hon är idag. Många tycker att det är svårt att komma från ett annat land, att få ett jobb och en ledande roll, men Jingyi håller inte helt med om det, och säger därför att det betyder mycket att kunna visa sin resa och vad hon har lyckats åstadkomma. Det här är en bekräftelse på att hon har kämpat bra, och hoppas med det att hon kan vara en förebild för andra så att fler vågar ta för sig mer. Särskilt kvinnor. Jingyi är även med i nätverket Kvinnor Leder Växtkraft, och där jobbar man mycket för att man själv ska se, att man är duktig på det man gör, och våga stå upp för det.
En stor anledning att Jingyi ville till Tenzo var för att hon då skulle få en kvinna som VD, berättar hon. Hon har aldrig haft en kvinnlig ledare innan, och konstaterar samtidigt att vi har väldigt få kvinnliga ledare här i GGVV, med tanke på att Sverige är ett av dom bästa länderna vad gäller jämställdhet. Men på Tenzo, flikar Jingyi in, finns det faktiskt fler kvinnliga chefer än män. Så där är det omvända roller. Hon tror att kvinnor är bra på att både vara starka, men samtidigt mjuka, i sina ledande roller. Att kvinnor har dom mjuka värden som gör att man känner sig trygg att vända sig till sin chef och prata om vad man tycker och tänker.
Nätverket Kvinnor Leder Växtkraft
När vi för in samtalet på nätverket, Kvinnor Leder Växtkraft, så berättar Jingyi att den förra träffen man hade handlade om självledarskap. För att kunna leda andra måste man kunna leda sig själv, man måste ha en bra relation till sig själv. En träff som hon säger var väldigt bra och har hjälpt henne mycket. Som kvinna har man så många roller i livet, som mamma, fru m.m., och det är lätt att glömma sig själv. Man måste kunna lära sig förstå vad jag är duktig på, vad jag vill, och vad jag kan göra för att göra ett bra jobb, säger Jingyi.
Något mer hon säger är bra med nätverket, och nomineringen till Årets unga ledande kvinna, är att man får träffa så många duktiga kvinnor. I dom här sammanhangen vågar man prata och diskutera tillsammans, och vågar ta för sig mer, vilket hjälper till att man kan växa i sin roll och våga ta för sig mer på sin arbetsplats sen också. Det är ofta många män på ledningsgruppsmöten och som kvinna kanske man inte alltid vågar ta plats, men man måste helt enkelt lära sig växa och få styrkan att våga ta för sig.
Jingyi tycker att nätverket Växtkraft är väldigt bra och hjälper till att utveckla henne i sin roll. Dom är några stycken från nätverket som fortsätter att träffas på egen hand lite då och då, pratar om hur marknaden har gått, byter idéer och mycket annat.
I början av mars anordnades UF-mässan i Jönköpings län, där ClickIn UF från Gislaveds Gymnasium vann titeln som Årets UF-företag samt Årets innovation. Nu väntar SM i Ung Företagsamhet på Stockholmsmässan i Älvsjö 23-24 maj.
ClickIn UF består av Axel Hallberg, VD, Anton Andersson, produktionsansvarig, Elin Gunnarsson, Ekonomiansvarig, Elsa Gunnarsson, Marknadsföringsansvarig och Ronny Gradin, Säljare. Fem personer som kommer från både teknikprogrammet och ekonomiprogrammet.
Deras produkt är en praktisk stavhållare för liftar som underlättar liftturen, främst om man har barn i liften. Men som även generellt minskar risken för att man tappar sina stavar, genom att stavarna klickas fast i stavhållaren och sitter säkert under liftturen. Alla i företaget är skidintresserade så det här var ett problem man hade identifierat fanns. Och alla som åker skidor har väl någon gång sett stavar liggande i snön nedanför under liftturen upp till toppen.
Vi fick en pratstund med alla fem i företaget om hur dom ser på UF-företagandet, vinsten på UF-mässan, den kommande SM-finalen och hur dom ser på framtiden.
Vad har varit roligast med att driva UF så här långt?
Mässan var väldigt rolig, och lärorik. Det var mycket känslor och väldigt kul att få berätta för andra om vår idé.
Vad var det som var lärorikt?
Främst att få presentera idén live för nya människor, och inte bara via mail som vi gjort tidigare. Att få komma ut och träffas och visa hur produkten kommer fungera i praktiken, och få respons detta. Samt att få pitcha produkten på scenen inför alla som var där.
Hur la ni upp pitchen?
Vi hjälptes åt allihop. Vi hade en pitch sen innan som vi finslipade lite på, och sen delade vi upp så att alla var med.
Vad har varit roligast med företaget?
Att utveckla produkten, skissa, leta fel och se hur den kan utvecklas och bli bättre. Men även samarbetet med leverantörerna. Vi har två leverantörer, för de olika delarna i hållaren.
Hur har ni finansierat det?
Till stora delar med sponsring. Leverantörerna, men även andra företag runtom i bygden, har hjälpt till att sponsra. Både med pengar, 3D printade prototyper och så Nylanders Plast som sponsrar med själva verktyget. Vi var aktiva redan i början med att ge oss ut och jaga sponsorer.
Har ni stött på några problem?
Det tog rätt lång tid i början innan vi hittade någon som kunde tillverka produkten. Vi testade olika material för att hitta rätt tillverkare, och kontaktade olika företag. Till sist var det genom vår lärare Malin som vi fick kontakt med Nylanders Plast där vi tillsammans hittade en lösning. Vi hade även kontakt med en annan leverantör ett bra tag, men dom kunde inte göra produkten så som vi ville, så då fortsatte vi vidare med Nylanders.
Vad har ni lärt er mest av att driva UF-företag?
Det riktiga arbetslivet, att sälja, pitcha och prata inför publik, och att samarbeta med folk.
Vad har ni, ert UF-företag, för styrkor respektive svagheter?
Att vi kommer från olika program har varit en styrka. Vi som går ekonomi har fokuserat på ekonomidelarna och Anton och Axel har fokuserat mer på tillverkning av produkten. Vi kompletterar varandra bra helt enkelt.
Sen att alla har olika åsikter och tycker olika i saker och ting har gjort att vi har lärt oss att respektera varandra och att ta hänsyn till vad alla tycker. Man måste alltid ta sig framåt i arbetet, så det går inte haka upp sig på någon liten diskussion. Utan man måste helt enkelt lösa det.
Hur har ni löst oenigheter? Har ni t.ex. röstat?
Nej, det har bara löst sig. Vi har pratat om det.
Om vi tittar framåt? Hur ska ni utveckla eller expandera företaget eller idén?
Just nu väntar vi på svar från Skistar. Dom ska testa produkten i en av sina liftar, så vi väntar på svar om vad dom tycker om produkten. Men vi har hittills fått positiv feedback från dom, och dom har låtit intresserade.
Har fler visat intresse?
Efter att vi fick kontakt med Skistar så har det mest varit fokus på dom, med tanke på att dom är så stora. Så deras svar är avgörande för hur vi ska gå vidare.
Hur ser ni i övrigt på framtiden? Om ni får napp hos Skistar, vad tänker ni utveckla vidare? Och är det här något ni kommer satsa vidare på sen?
Ja, det kommer vi göra i så fall. Vi anser att produkten har bra potential, så om vi får in den hos Skistar kanske vi vill utveckla vidare till andra länder också. Inte bara Sverige och Norge.
Om Skistar säger nej, har ni förberett hur ni går vidare då?
Nej, det har vi inte gjort än. Det har varit rätt mycket med mässan. Men det finns ju fler stora skidssystem, så då är nog tanken att vi skickar ut förfrågan till alla.
Har ni några funderingar på fler produkter, på samma tema?
Vi har några andra idéer på produkter, men även att utveckla vidare vår stavhållare för andra liftar.
Om Skistar nu är intresserade att gå vidare, känner ni att det finns någon begränsning eller svårighet? Har ni t.ex. produktionskapacitet för en order?
Ja, produktionskapacitet har vi säkrat. Och när vi får in kapital så går det även att göra fler verktyg så att det går snabbare att tillverka.
Hur fick ni fram priset på en sån här helt ny produkt?
Vi har haft lite kontakt med Skistar, och diskuterat med dom vad dom skulle kunna tänka sig att betala för en sån här produkt. Det finns inte något exakt fastsatt pris än, men ett ungefärligt. Då är det ett pris som håller tillverkningsbudget, och ger en förtjänst. Om man t.ex. levererar stavhållare till en lift med runt 100 stolar, så ger det vinst direkt.
Om ni tänker tillbaka på det ni har gjort. Är det något ni skulle ha velat lägga mer tid på, eller är det något ni känner att ni har lagt för mycket tid på?
Ja, att vi hade hittat rätt leverantör direkt. Det har tagit mycket tid och kraft att vänta så länge på det. Nu blev det klart precis efter jul, och skidsäsongen är ju inte så lång, så vi hade gärna haft det färdigt innan jul. Men under tiden vi väntade på att det skulle bli klart med leverantör så hann vi skriva på våra tävlingsbidrag, och det är något som tagit mycket tid med tanke på att vi deltog i flera kategorier. Så i slutänden har vi ändå strukturerat upp arbetet ganska bra. Men just arbetet med verktyget kunde vi ha börjat med tidigare.
Vad hade ni velat lägga ännu mer tid på, för att göra ännu bättre?
Det har varit rätt lagom med tid på allting. Men det skulle kanske vara att vi skulle ha börjat med vår monter lite tidigare till mässan. Den gjorde vi klart först kvällen innan, och det blev lite stressigt. Vi hade alla grejer till den, men den gjordes klar först i sista minuten.
Hur kom idén med stavhållare till från första början?
Det fanns en massa idéer från början, t.ex. mugghållare i sittliftar, handtag till ankarliftar och allt möjligt. Men så till slut kom vi på det här. Axel och Anton började skissa redan innan UF på lite olika idéer, och sen byggde vi ett team runt det.
Vad är visionen? Var är företaget om 5 år?
Då finns vår stavhållare i alla sittliftar, och produkten är utvecklad för alla sorters liftar. Vi är alla är sugna på att driva företaget vidare.
Kände ni varandra sen innan?
Nej, inte helt. Vi har byggt upp företaget utifrån kunskap, och inte bara kompisskap, där alla har olika kunskaper att bidra med.
Har ni fått argument som ni behöver bemöta, på produkten?
Ja, bl.a. att barnen lätt skulle kunna sparka ur stavarna ur hållarna. Vi bemötte det med att förklara att stavarna sitter rätt hårt i hållaren, och ska klara av att man råkar sparka till den. Men man kan såklart inte medvetet sitta och sparka på stavarna, för då åker dom av.
Det var en nyttig och bra erfarenhet att stå på mässan och bemöta invändningar och synpunkter. Det gör att man utvecklar sig själv och produkten.
Vad händer nu? Ni har en SM-final som ni ska på i maj. Hur i förbereder man sig för detta?
Vi ska skriva tävlingsbidrag igen. Ändra lite, finslipa och skriva lite bättre, och öva mer på att pitcha. Vi har fått en del feedback på vad vi kan slipa på. Vi ska också ha möte med Ung Företagsamhet i Jönköping där dom kommer att prata med oss personligen för att lära känna oss bättre, och på så sätt hjälpa oss på bästa sätt inför SM-finalen. Sen har vi tänkt utveckla vår monter så att den blir bättre.
23-24 maj är det alltså SM-final på Stockholmsmässan i Älvsjö, där ClickIn UF tävlar i Årets UF-företag, Årets Innovaton och även Årets monter, där man kom fyra i Jönköping. Vi önskar dom ett stort lycka till, både på mässan och i framtiden.
Varje år anordnas UngDrive Masters – SM för sommarföretagare, Sveriges största läger för unga företagare. Organisationen bakom tävlingen heter UngDrive, och i år anordnas tävlingen för första gången i Smålandsstenar.
I korta drag är UngDrive Masters en tre dagar lång, oförglömlig weekend i Gnosjöregionen fylld med umgänge, inspiration, nätverkande och tävling. I tävlingen deltar fyra lokala företag som deltagarna besöker och löser case hos under bedömning från respektive företag. Dom deltagande företagen är Weland, Keba, EAB och Trioworld. Bakom tävlingen står förutom UngDrive även bland annat kommunerna i GGVV, näringslivsbolagen och privata partners från regionen.
VILKA ÄR UNGDRIVE?
UngDrive är en icke vinstdrivande organisation från Gnosjö som utbildar unga företagare i närmare 100 kommuner runt om i hela landet (däribland Gislaveds kommun sedan många år tillbaka). De står bakom Företagsformen för barn och ungdomar, Sveriges största entreprenörskapsutbildning på sommarlovet samt SM för Sommarföretagare. De jobbar med andra ord stenhårt för att sprida entreprenörskap och Gnosjöanda i Sverige och världen.
